Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Välståndsutveckling - Den nya tidens signatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nya tidens signatur 343
socialpolitikens ökade omfattning förmodligen kom den till godo i
mindre grad än kroppsarbetarna; och vad man brukar kalla den
sociala frågan kan därför väntas komma att gälla denna
samhällsgrupp i högre grad än de egentliga industriarbetarna. Vad därnäst
angår lantarbetarna, ställdes de till en början utanför arbetstidens
reglering, men fingo en lagligen begränsad arbetstid införd under
åren 1936 och 1937, och även i deras fall gick detta tillsammans med
höjda reallöner. Men fortfarande stannade ökningen långt bakom
industriarbetarnas och utgjorde mellan 1913 och 1939 kanske 11 å
13 %, fastän denna siffra är mindre säker än den som gäller de förut
omtalade kategorierna. T.o.m. den måttliga ökning som ägde rum för
jordbrukets arbetare hade den stora jordbruksregleringen till
förutsättning och var därför ägnad att låsa fast denna för en lång tid
framåt.
Den nya tidens signatur
Det föregående har endast i ganska inskränkt mån sysselsatt sig med
de två egentliga krigsperiodernas ekonomi. Icke blott de utan också
en del av den tid som låg emellan dem, nämligen 1930-talet,
företedde i ett stort antal länder en inriktning av den ekonomiska
verksamheten som stod i ännu starkare motsats till den som präglade
1800-talet än vad som nu har framställts. Under det föregående
århundradet hade det nämligen ej funnits någon tvekan om att det ekonomiska
livets mål skulle vara förbättrad utkomst för individerna. Den
förändring som krig och krigsförberedelser efter 1914 inneburo på denna
punkt var mycket djupgående och fick ett träffande uttryck i
formuleringen: kanoner i stället för smör. Med minst lika stor teknisk och
organisatorisk energi och skicklighet som någonsin förr drevos
produktion, transport och andra grenar av det ekonomiska livet
visserligen till allt större materiella resultat, men detta skedde icke med
individernas försörjning för ögonen utan åsyftade militär och politisk
kraftutveckling, delvis t.o.m. direkt förstörelse av människor och
materiella ting. Hushållningen är alltid ett medel och icke ett mål, och
den visade sig under denna period i stånd att tillgodose sådana nya
mål lika lätt som 1800-talets försörjningsuppgifter för människorna.
I fråga om Sverige gjorde sig detta dock endast indirekt kännbart,
genom återverkan från andra länders åtgärder; på denna punkt visade
Sverige ingen tendens att frångå den ekonomiska politikens tidigare
syften, förrän det nya krigsutbrottet 1939 framtvang det.
Den fråga som tränger sig fram gäller främst hur det var möjligt
för mänskligheten att genomleva en sådan period, hur det kom sig att
en så effektiv användning av större resurser än någonsin förr i
förstörelsens i stället för försörjningens tjänst kunde undgå att låta män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
