Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Industriens utveckling och roll - Handel och samfärdsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handel och samfärdsel 337
drivkrafter till denna utveckling. Den andra förändringen, som nära
sammanhängde med den förra, var ökad användning av elektrisk
kraft; det var under denna tid som Sveriges industri till större delen
kom att elektrifieras. Delvis framdrev den förkortade arbetstiden
direkt — icke blott indirekt genom lönestegringen — denna
utveckling, i det att driften då under alla förhållanden måste omläggas
och en förbättrad organisation därigenom lättare kunde bana sig väg.
På detta sätt kom den svenska industrien upp i en ovanligt hög
effektivitet, som också tog sig uttryck i en mycket stark ökning av dess
produktresultat. Medan produktmängden år 1921, då depressionen
hade nått botten, beräknades ha sjunkit med icke mindre än en
fjärdedel i förhållande till läget omedelbart före det första
världskriget (betecknat med siffran 75, mot 100 för 1913), så nådde den
år 1924, trots åtta-timmars-dagen, högre än förkrigsläget och steg
sedan oavbrutet fram till den nya depressionen 1929/30, då den angavs
med siffran 150, sålunda en och en halv gång förkrigslägets, för att
slutligen år 1938, omedelbart före det nya krigsutbrottet, ha nått upp
till 236, två och en tredjedels gånger beloppet för år 1913.
Å andra sidan ligger det nästan i sakens natur att denna utveckling
icke kan ha gått tillsammans med en lika stark ökning i
industribefolkningen, ty utvecklingens innebörd var ju delvis en strängare
hushållning med den numera dyrare arbetskraften; och därtill kommo
också förändringar i proportionen mellan olika industrier, som
likaledes ledde till minskat relativt behov av industriell arbetskraft. Det
visar sig att industribefolkningens tillväxt var absolut taget starkast
under årtiondet närmast före sekelskiftet, ävensom obetydligt svagare
fram till 1910. Därefter visade varje årtionde väsentligt mindre
tillväxt; mellan folkräkningarna 1920 och 1930 var ökningen absolut
taget ganska liten och i förhållande till totalbefolkningen nästan
ingen. Den partiella folkräkningen 1936 angav visserligen ånyo en
ganska avsevärd stegring, men i detta fall sannolikt främst på grund
av högkonjunkturen. I fråga om att sysselsätta mer folk hade den
svenska industrialiseringen då sannolikt i det stora hela avslutats, så
som var fallet också i fråga om flertalet andra, äldre industriländer.
Handel och samfärdsel
Det har emellertid redan i förbigående antytts att förvandlingen
under tiden efter 1914 ur vissa synpunkter i större utsträckning var en
kommersialisering än en industrialisering. Handel och samfärdsel
växte med andra ord, från en sida sett, i betydelse ej blott i
jämförelse med jordbruket utan också i jämförelse med industrien. Detta
gjorde sig gällande redan inom industriföretagen själva. Den friståen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
