Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Appendix 323
föreningsrörelsen hade ökat i styrka och kunde träda emellan vid
förekommande lokal arbetslöshet. Konjunkturavmattningen vid
sekelskiftet satte inte några djupa spår i sysselsättningsnivån. 1902
till-kommo i Göteborg och Hälsingborg arbetsförmedlingar och det kan
också spåras ett ökat intresse från statens sida för aktiva insatser mot
uppkommande arbetslöshet i det att medel anvisades till
arbetsförmedling.
Med 1907 års kris inleddes en nedgång i sysselsättningsnivån. Den
accentuerades genom ökad säsongarbetslöshet. Storstrejken 1909 fäste
statsmakternas uppmärksamhet på arbetsmarknadsproblemen och
regeringen upptog frågan om upprättandet av en arbetslöshetsstatistik.
Någon rationell arbetslöshetspolitik inleddes dock inte.
En i den ekonomiska historieskrivningen ofta förbisedd företeelse
skildras av Axel Påhlman och Walter Sjölin i ”Arbetarföreningarna
i Sverige 1850—1900. En undersökning av den liberala
arbetarrörelsens historia och kooperationens första skede” (Stockholm 1944).
Sammanfattningsvis hävdar Påhlman och Sjölin, att de
arbetarföreningar som bildades till stor del misslyckades med sina uppgifter.
Den liberala arbetarrörelsens främsta insatser gjordes på
bildnings-arbetets område. Genom sin verksamhet stimulerade
arbetarföreningarna intresset för föreningsbildning på andra håll inom
arbetarklassen och fingo en viss betydelse därigenom att de väckte arbetarnas
politiska intresse.
Kapitalanskaffning och kreditorganisation • Frågan om varifrån det
nödvändiga kapitalet tillhandahölls den svenska industrien är av
central betydelse i periodens ekonomiska historia. Hithörande
problemställningar ha undersökts av Torsten Gårdlund i ”Svensk
industrifinansiering under genombrottsskedet 1830—1913” (Stockholm
1947). Gårdlund bygger sin undersökning på material från trettiotre
industriföretag.
Gårdlund håller det för troligt att vårt land i jämförelse med
andra länder hade ett i förhållande till sin industrialisering stort
kapitalbehov. Landets relativt stora ytvidd gjorde stora investeringar
i kommunikationsmedel nödvändiga. Malm och trä, vilka utgjorde
grundvalen för den betydelsefullaste delen av industrien, krävde
stora kapitalinsatser för sin förädling.
Landets många och små städer nödvändiggjorde stora investeringar
i vatten- och avloppsanläggningar, sjukhus etc. Kostnaderna för
dylika kollektiva anläggningar måste bli relativt stora ”om
stadsbebyggelse så att säga drives i små företagsenheter”.
I sin analys av kapitalutbudets förutsättningar diskuterar Gård-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
