Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 6. Det stora genombrottet (1815—1914)
- Nationalinkomst och levnadsstandard
- Ekonomisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man säga att de svenska industriarbetarna för första gången hade
tillträtt sitt arv som svenska medborgare. Hur man vänder det, har
1800-talet — varvid i detta uttryck just nu kan inräknas hela tiden
fram till dags dato — därför utgjort en hittills enastående period i
svenska folkets liksom i de allra flesta andra folks historia, för
arbetarna lika väl som för nästan alla andra.
Ekonomisk litteratur
Innan denna period lämnas, måste också något sägas om dess
ekonomiska litteratur. I rent kvantitativt hänseende kunde denna icke
mäta sig med 1700-talets, men den har likväl intresse både som spegel
av den allmänna ekonomiska samhällsuppfattningen och som bidrag
till den ekonomiska vetenskapen. Litteraturens karaktär under denna
period avviker i många hänseenden från den föregående periodens.
Under 1700-talet voro de allmänna grundvalarna för den ekonomiska
diskussionen i det stora hela givna och likartade hela perioden
igenom, endast med undantag för den kortvariga oppositionen mot
merkantilismen på 1750- och 1760-talen. Följden var att de allmänna
samhällsfrågorna togo relativt liten plats i diskussionen, därför att det
var så litet nytt att säga om dem; och den viktigaste platsen intogs
därför av de särskilda, praktiska problemen, som vanligen voro de
som gåvo upphov åt de hetsigaste broschyrkrigen. Det förhöll sig
ungefär på motsatt sätt under den nu ifrågavarande tiden. Den såg
l’ancien regimes åskådning på det ekonomiska området först ganska
länge bevarad men därefter avlöst av liberalismens och fick sedan
tillfälle att se denna liberalism själv bli föremål för en opposition av ny
karaktär. Det är därför naturligt att själva grundvalarna för
samhällsåskådningen i allmänhet och den ekonomiska åskådningen i
synnerhet skulle ha tagit långt större plats i diskussionen än tidigare. En
framställning av tidens ekonomiska litteratur, om än så kort, bör
därför bereda större utrymme åt de allmänna frågorna än åt
specialdiskussionen.
I så fall framträder först vad som påpekades redan i förra kapitlet,
nämligen att merkantilismens grepp om Sveriges ekonomiska
litteratur var mycket starkt och varaktigt. Till stor del berodde detta på
att 1700-talets inflytelser från Frankrike direkt och från England
indirekt under det nya århundradets tidigare del kommo att avlösas
av ett tyskt inflytande. Ty i Tyskland levde långt mer av
merkantilistiska åskådningar kvar än fallet var i Väst-Europa, och detta tryckte
sin prägel på den svenska litteraturen, ingalunda uteslutande på det
nu ifrågavarande området.
Framför allt gällde detta om de akademiska studierna och den från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:57:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0321.html
