Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Befolkningsutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Befolkningsutveckling 297
eller mer exakt var 72.4 %• Detta läge fick särskild betydelse under
tider av mer än vanligt stark folkökning. Av ej fullt klargjorda skäl—
möjligen 1790-talets höga nativitet, som efter en trettioårsperiod
kunde väntas utlösa en ny våg av samma slag — gällde detta i synnerhet
1820-talet. Samtidigt med att nativiteten då visade en sällan
förekommande, stark avvikelse från det vanliga, och en avvikelse uppåt,
började dödligheten definitivt peka nedåt, och resultatet blev i
synnerhet under femårsperioden 1821/25 en folkökning som saknade
motstycke i Sverige. När då dessa nya mängder folk till allra största
delen kastades in på jordbruket, så uppstod nära nog för första
gången vad som kunde bli stor fara för jordbruksbefolkningens
pro-letarisering. Det inträdde med andra ord en ny ökning av jordbrukets
underklass, den obesuttna jordbruksbefolkningen. Medan den
ekonomiskt starkaste delen av denna obesuttna jordbruksbefolkning,
nämligen torparna, gick tillbaka, växte backstugusittarnas antal, och
därtill kom ännu ett nytt slag av jordlösa lantarbetare på herrgårdarna,
nämligen statarna.
Det problem som skapades genom detta nya läge kom i själva
verket aldrig att få sin lösning inom det svenska samhällets egen ram.
Lösningen bjöds nämligen först genom den stora utvandringen.
Emigrationen hade spelat en roll under 1860-talets sista år, i
samband med de dåtida svåra missväxterna, men en företeelse av
varaktig vikt blev den först fr.o.m. 1880; därefter höll den sig hög ett
drygt årtionde framåt och hade en kort återuppblomstring i början av
det nuvarande århundradet. Svårförklarligt är detta minst av allt, och
den djupa undran och självrannsakan som utvandringen väckte var
kanske ur andra synpunkter nyttig men ganska meningslös i fråga om
själva förklaringen till företeelsen. Denna bottnade nämligen i en
mycket stor skillnad i levnadsstandard mellan det gamla och det nya
landet, och situationen har kommit till drastiskt uttryck som svar på
en påpekning att det dock gällde svenskt kött och blod: ”Frågan är
vad som var bättre, svenskt kött och blod i Amerika eller svenskt
skinn och ben i Sverige.” Det tog givetvis tid innan medvetandet om
denna skillnad i ekonomisk standard kunde tränga igenom och bryta
ned det motstånd som alltid finns emot att bli uppryckt med rötterna.
Men sedan det en gång hade skett, framför allt genom de ryktbara
Amerikabreven från släktingar och grannar samt en regelbunden
emigranttrafik, förekom det i vissa landsdelar att den ännu
kvarvarande befolkningen kände sig mer hemmastadd bland de redan
utvandrade än bland dem som stannade kvar, i synnerhet som man ofta
i Amerika fick en samlad bebyggelse av invandrare från särskilda
trakter i det gamla hemlandet.
Icke blott för de särskilda utvandringsbygderna utan för hela landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
