Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
238 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815)
Boèthius indelar boskapsskötseln i två kategorier, nämligen den
som är inriktad på köttproduktion och den som är inriktad på
produktion av mejeriprodukter. Den förra typen dominerar i områden
med gynnsamma villkor för bryggning och vinproduktion och den
andra förekommer i områden med god tillgång på betesmarker och
liten tillgång på odlingsbar jord. Av vad som tidigare sagts i fråga
om sekulära förändringar i jordbrukets grundförutsättningar är det
rimligt att antaga, att före den här aktuella perioden det
mjölkproducerande jordbruket var kraftigare utvecklat i de flesta
slättbygds-områdena.
Av Heckschers källor framgår att boskapsskötseln snabbt gick
tillbaka på slättbygdernas herrgårdar. Sannolikt berörde denna
utveckling också bondgårdarna, ehuru utvecklingen här troligen inte gick så
fort. Hannerbergs resultat i ”En Närkesockens folkmängd och
spann-målskonsumtion på 1690-talet” (Studier tillägnade Helge Nelson.
Lund 1942) visar en hög spannmålskonsumtion.
Utifrån dessa forskningsresultat anser sig Boèthius kunna antaga
att konsumtionen inom bondebefolkningen inte dominerades av
spannmål på samma sätt som herrgårdarnas budgeter utvisa. Detta gäller
också de backstugusittare och torpare som hade möjlighet att hålla
boskap. Man måste därför enligt Boèthius avstå från att använda
livsmedelsbudgeterna på så sätt som Heckscher gjort.
Skiftesväsende • I sin granskning av ”Sveriges ekonomiska historia
från Gustav Vasa, II” tar Hannerberg också upp några
problemställningar kring skiftet och diskuterar också jordfördelningen före skiftet.
Denna sistnämnda företeelse har i ”Svenskt arbete och liv” närmast
hänförts till framställningen av det medeltida jordbruket.
Hannerberg efterlyser en framställning av byarnas storlek och
dennas inverkan på arbetsorganisationen under tegskiftet. Även
Heckscher har i det recenserade arbetet framhållit önskvärdheten av en
dylik undersökning. Hannerberg framhåller att en sådan kunde ge
bakgrunden till en bedömning av klagomålen över tegskiftets
olägenheter. Redan nu är det emellertid antagligt att arbetet på åkem i de
små eller medelstora byarna i östra Mellansverige måste ha gått
någorlunda utan friktioner. I dessa byar rådde nämligen en ”rejäl” och
regelbunden jordfördelning. Sannolikt var det värre på andra håll.
Det enda material, som kan ge information beträffande jordens
indelning är de många lantmäterikartor som finnas bevarade. De
kartor som genomgåtts äro alltför fåtaliga för att utan vidare kunna
anses representativa. Det är alldeles omöjligt att utan ytterligare
forskning uttala sig om hur pass allmän den jordindelning var som rådde
i t. ex. Bäcks by.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
