Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Skiftesväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skiftesväsende 179
300 under perioden 1815/27. Verksamhetens konstruktion som statlig
eller administrativ skapade alltså ett helt nytt läge; och om det än
vore för mycket sagt att det var detta som räddade Sveriges
bondestånd, så kan det ej nekas att det medverkade därtill.
Men det var också två grundläggande ekonomiska faktorer som
spelade en stor roll. Man har tidigare alldeles missförstått den
engelska utvecklingen när man förbisett att en huvudfaktor i sättet för
skiftesväsendets genomförande låg i den starka dragningskraft som
den våldsamt tillväxande storindustrien utövade på befolkningen och
att alltså en huvudanledning till bondeklassens försvinnande var att
industrien hade bättre villkor att erbjuda. Men i Sverige förhöll det
sig tvärtom. Den enda industrien på något så när modem grundval,
nämligen bergshanteringen, kunde — av skäl som längre fram skola
behandlas — icke växa, och manufakturerna gingo snarare baklänges
än framåt, också frånsett både att deras betydelse aldrig hade varit
stor och att deras arbetarförhållanden voro dåliga. Det förelåg därför
på den tiden i vårt land inga förutsättningar för ”flykten från
landsbygden”. Och för det sista: stordriften inom jordbruket saknade både
då och senare flertalet av de förutsättningar som ha gjort den till
allt behärskande i England.
Men naturligtvis innebar intet av allt detta förklaringen till att
den engelska utvecklingen icke blott uteblev i Sverige utan här
förbyttes i sin motsats. Det gäller nu alltså i Sverige sambandet mellan
hemmansklyvningen och skiftesverksamheten. En av orsakerna därtill
var att hela jordfördelningen lades i stöpsleven och att man därför
hade mindre motstånd att övervinna vid förändringar som i och för
sig ansågos önskvärda, enkelt uttryckt: en engelsk yeoman eller bonde
tog sig av skiftet i byn anledning att övergå till industrien, en svensk
bonde till att klyva sitt hemman. Men därtill kom också den positiva
orsaken att den nya jordfördelningen tillät mindre brukningsdelar.
De gamla, trådsmala skiftena kunde icke utan starkt växande
svårigheter uppdelas ytterligare, men de samlade jordstycken som nu
kommo till stånd tålde mycket väl en sådan uppdelning utan att
deras form behövde bli opraktisk. Vidare uppstod ju en vinst i
jordareal genom utflyttningarna, som ledde till nyodlingar och därför
också lättare till nya ägare och brukare. För det tredje medförde
givetvis de förbättrade resultaten, när de inställde sig, att jorden
lättare kunde delas på flere ägare. Allmänt kan man kanske säga att
stordriften i England och den starkare markeringen av mindre bruk
i Sverige hade tagit fart före och oavsett skiftet och att den nya
ordningen i båda fallen underlättades av den frigörelse från äldre
ordning som skiftesväsendet medförde.
Jag har nu hela tiden avsiktligt begränsat framställningen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
