Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Skiftesväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skiftesväsende 177
allmän enskiftesförordning. Enskiftet stötte emellertid icke blott på
juridiska och andra andliga hinder utan också på rent materiella.
Det gick jämförelsevis bra i slättlandskapen, men var outförbart vid
bruten terräng med stora olikheter mellan jordarna.
Enskiftesförord-ningarna kommo därför närmast att bana väg för de något mindre
radikala lösningar som blevo de slutliga och som till sist
sammanfattades i 1827 års ända in i detta århundrade gällande förordning
om laga skifte.
Det föreligger en konkret skildring från 1800-talets tidiga del av
hur skiftet verkade i bondesamhället, och därav må några utdrag
meddelas:
”På ett litet bord utvecklas kartan över byalagets ägorymd. På en
bänk eller vägg uppdrages med krita en ägofigur, motsvarande den som
kartan utvisar. Nu göres med kritan försök att efter författningen
formera enskiftesplanerna så kvadratiska som omständigheterna medgiva,
men med bibehållande av så många åbor som möjligt vid sina gamla
bostäder. Den, som häruti bäst lyckas, vinner seger under den därefter
uppkommande varma överläggningen.............Äntligen är man ense om
läget för den enskiftessökandes plan. Han är naturligtvis utkastad så
långt som möjligt på fäladsmarken eller havrejorden.....Snart blir
det klart att en allmän enskiftesdelning, för vilken lantmätaren
verksamt arbetar, har företräde, och den beslutes...........Därefter kämpas
om skyldigheten till avflyttning eller rättigheten till kvarboende. För
att lugna sinnena göras så många spetsiga vinklar åt byn som möjligt
är, och uti dessa inrymmas platser till kvarboende......I detta skick
insändas karta och handlingar till landshövdingens eller
generalguvernörens fastställelse. På marken visar sig enskiftesplanernas läge helt
annorlunda än man i halvmörkret med blicken på kartan föreställt sig.
Alla äro missbelåtna, men all hjälp är avskuren.........Så börjades och
så slutades många enskiften. Här vidtager skuldsättningen — för de
utflyttande till nybyggnaders uppförande, för de kvarboende, som
bibehållits i den bästa eller toftejorden, för att avbörda sig den dryga
odlingsersättningen åt dem som fått den sämre jorden.....Den som
nu bereser Skånes rika slätter och gläder sig åt de trevliga små eller
stora lantgårdarna.......................................— han anar icke de heta tårar, de bittra
omsorger som varit dessa härligheters föregångare........Men den
stora reformen har blivit genomförd, storverket är fullbordat.”
Detta visar hur stora lidanden nästan alla stora ekonomiska och
sociala förändringar draga med sig, också när slutresultatet blir ökat
välstånd; ty det vållar alltid lidande att bryta former som satt sig
fast. Man kan icke göra en omelett utan att slå sönder ägg.
Det stora problemet vid skiftesväsendets genomförande var från
början till slut byalagens sprängning. Ett samhällsliv, som visserligen
hade varit mycket långt ifrån utan friktion och otrevnad men som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
