Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - De ekonomiska resursernas ändringar - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
168 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815)
statens sida, men också att denna förbättring icke helt och hållet
hade tagits ut i form av folkökning utan lämnat utrymme för en ej
alldeles obetydlig standardförbättring. Detta utgör alltså en viktig
del av beviset för vad som tidigare har sagts i samband med den
demografiska utvecklingen. Slutsatserna få också ett — visserligen
svagare — stöd genom att den mantalsskrivna befolkningen visar så
mycket starkare ökning än totalbefolkningen, ty detta måste närmast
ha inneburit att mantalskommissarierna ansett en ökad del av
invånarna i stånd att betala mantalspengar jämte de övriga skatter
som utgingo efter deras norm. En sådan jämförelse kan närmast
antagas ligga i underkant av den faktiska utvecklingen, därför att
man icke kan räkna med skärpt utan snarare med försvagad kontroll
från myndigheternas sida i samband med att statsbehoven minskades
och regeringarnas maktfullkomlighet samtidigt försvagades.
Jordbruk
I fråga om de olika näringarna säger det sig självt att jordbruket
förtjänar den ojämförligt största uppmärksamheten. Dess tidigare
läge framgår av vad som redan har sagts i föregående kapitel, och
vad det här närmast gäller är huruvida 1700-talet däri medförde
någon väsentlig ändring. Svaret på frågan är otvivelaktigt att
jordbrukets grundtyp förblev oförändrad, men att man icke desto mindre
kan peka på några viktiga förändringar, som i allmänhet gingo i
riktning av ökat resultat men också i ett viktigt hänseende försvårade
situationen.
Den första och mest påtagliga förändringen låg i tillkomsten av ett
växtslag och ökad utbredning för ett annat. Det senare var havren,
som gjorde tydliga framsteg och som därigenom måste antagas ha
givit någon förbättrad fodertillgång, eftersom havren visserligen också
användes som brödsäd, men förmodligen i högre grad än de övriga
sädesslagen som fodersäd. Havreodlingen hade förekommit i västra
Sverige redan tidigare och hade börjat tränga sig fram starkare i
Bergslagen som helhet under 1600-talet. Under den nu ifrågavarande
perioden spred odlingen sig emellertid över nya områden i både
södra och mellersta Sverige samt i Norrland, som sädet på mager
jord och utjordar över huvud taget, ävensom efter vad det förefaller
icke obetydligt också i trakter med ensäde, där det alltså var ensamt
sädesslag. Eftersom en annan av de stora förändringarna bestod i
nyodlingens starka utbredning, så kan man därför antaga att ganska
mycket havrejord kom att sättas under plog. En av de största
kräftskadorna i det gamla svenska jordbruket, nämligen svältfödning av
kreaturen, får antagas i någon mån ha begränsats därigenom, var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
