Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Land och stad - De ekonomiska resursernas ändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De ekonomiska resursernas ändringar 165
holm voro de moderna dragen givetvis betydligt starkare utpräglade
än i landet som helhet. Manufakturbefolkningen utgjorde där 1760 en
så hög andel som 12.6 % (1763 rent av 14.8 %), mot endast 0.7 %
i riket som helhet och i allmänhet under 5.o % i sådana övriga städer
där fördelningen är känd; i Göteborg utgjorde den 5.3 %. Detta är
vad som belyser förklaringen till det socialhygieniska läget, såväl
för Stockholm som för skillnaden mellan Stockholm och den övriga
stadsbygden. Samtidigt var emellertid av lätt förklarliga skäl
ståndspersonernas andel långt högre än i riket som helhet; de två nämnda
åren utgjorde den respektive 14.4 och 15.4 %, utan att detta tycktes
kunna förbättra socialhygienen.
De ekonomiska resursernas ändringar
När man övergår till frågan om de ekonomiska förhållandena i
trängre mening, så lönar det sig att först kasta en blick på vilka
förutsättningar som kunde tänkas vara tillfinnandes för en förbättring
eller försämring av befolkningens utkomstmöjligheter under
1700-talet i jämförelse med den föregående perioden.
Därvid gäller det först verkan av förändringarna utåt. Det svenska
väldet hade ju genom frederna efter Karl XII:s död undergått en
verklig stympning, trots att i nutida ögon vad som var värt att bevaras
i stort sett också blev räddat. Det innebar en väldig minskning i
territoriet att alla Östersjöprovinserna, och de nordtyska
besittningarna med ett obetydligt undantag, ävensom Kexholms län i Finland
utlämnades på en gång, och om någonsin minskning av ett rikes
territorium skulle ha haft ofördelaktiga ekonomiska följder, så kunde
man tycka att detta borde ha varit fallet med Sverige efter 1720.
Emellertid visar en närmare undersökning att skadan för den inom
Sveriges gränser bevarade befolkningen icke kan ha varit mycket stor,
väl att märka i materiell ekonomisk motto.
Den av de förlorade provinserna som hade haft den största
betydelsen för Sveriges försörjning som helhet under 1600-talet var
Livland, därför att det utgjorde Sveriges kornbod, sedan Sverige hade
fått behov av en visserligen ganska obetydlig men mer eller mindre
regelbunden spannmålsinförsel, vilket måste ha inträffat senast
omkring 1680-talets mitt. Emellertid är det å andra sidan klart att
förlusten av Livland icke behövde medföra någon svårighet på denna
punkt, för den händelse spannmålen också i fortsättningen kunde
införas från Livland på oförändrade villkor. Freden i Nystad
fastställde nu tullfri export av spannmål till Sverige upp till ett belopp
som länge visade sig tillräckligt och som senare höjdes, så att även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
