Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Välståndets växlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
100 Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720)
och särskilt slående framträder nedgången i Jönköpings län. Vad
som ger diagrammets ifrågavarande djupa inskärningar särskilt
intresse är att Karl XI:s danska krig, så gott som ensamt bland alla
de många under perioden, försiggick inom egentliga Sverige; det
belyser nämligen vad som nyss sades, nämligen den stora skillnaden
mellan krigsskådeplatsens och hemortens svårigheter under äldre
tiders krig.
Sedan avlöstes nedgången av den starkaste uppgången bland alla
inom periodens ram. Det var tiden för den fredliga delen av Karl
XI:s regering, som innebar det längsta sammanhängande fredslugn
Sverige under hela perioden fick åtnjuta; och i de våldsamt stigande
kurvorna kan man avläsa skillnaden mellan krig och fred i deras
verkningar på befolkningens ekonomiska läge. Slutåren av Karl XI:s
regering hade igen några djupa vågdalar, snarast mindre djupa än
man skulle ha väntat; ty dessa år präglades av våldsamma missväxter,
och kurvorna uttrycka alltså här på nytt inflytande från
skördeväx-lingarna.
Sedan följde ett nytt uppsving, som omfattade de sju första åren
av det stora nordiska kriget, och jämte mycket annat äro de ett
vittnesbörd om att särskilt denna del av det stora nordiska kriget har
fått ett alldeles oberättigat rykte som ödeläggande för svenska folket.
Orsaken till ryktet är förmodligen i första rummet att statsfinanserna
alltifrån början befunno sig i en ganska förtvivlad ställning och att
rådet i sina brev till den frånvarande konungen därför utmålade läget
som mycket svårt; detta sammanhängde emellertid med helt andra
företeelser än befolkningens läge, såsom småningom skall framgå.
Därefter följde några dåliga skördar, med sina vanliga verkningar;
men som krönet härpå kom den svåra pesten under åren 1710 och
1711, med lätt förklarliga djupa vågdalar, som närmast kunna
jämföras med dem man finner under Karl XI:s sista regeringsår: i själva
verket kan man t.o.m. i skillnaden mellan de två åren 1710 och 1711
för olika län avläsa den ordning i vilken pesten nådde dem. Även
efter denna ovanligt svåra hemsökelse följde ett uppsving, fastän man
ej på långt när kom upp till 1700-talets tidigare nivå.
Därefter följde slutligen en ny serie svåra vågdalar, som rentav
delvis överträffade dem som själva pesten hade skapat. Det gällde
de sista åren av Karl XII:s regering och i vissa län även de därefter
återstående krigsåren. Av kurvans utseende i denna del kan man sluta
att medan den tidigare delen av Karl XII:s regering har fått ett
oförtjänt rykte som ödeläggande för befolkningen, så är ryktet i det
stora hela berättigat i fråga om Görtz’ regim; det betyder mycket
att läget i detta fall, under en tid då kriget ej hade nått svensk mark
och då inga farsoter härjade, kändes lika svårt som fallet varit under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
