Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
92 Medeltidshushållningens organisering (1520—1600)
svårighet förelåg, då, i olikhet med förhållandet vid ”förtäringen”,
mantalsregister ej fördes.
Kronans redovisning för kosthållet medförde upprättandet av
för-täringsstater, s.k. ”ordinantier på förtäringen”. Dessa voro av två slag,
av Odén karakteriserade som normalstater och kontrollstater. Vid
kronans slott och gårdar följdes normalstaten i huvudsak, men då
livsmedelstillgången var ojämn fick man ibland inskränka sig till en
lägre förtäring än den fastställda. Vid några tillfällen har man t.o.m.
överskridit normalstaten.
Räkenskaperna över förtäringen innehöllo en förteckning över de
ingående varuslagen. Vid uppgörandet av förteckningen omräknades
öl, bröd, gryn och ärter till spannmål och olika köttvaror till enhetlig
vikt. På så sätt reducerades den bokförda konsumtionen till några få
varuslag. Summan sattes sedan i relation till mantalsregistret och
förtäringen per person uträknades. På så sätt fick man fram en
kontrollstat, som borde överensstämma med normalstaten.
Vad beträffar de mantalslängder, som fastställde vilka som ägde
rätt att deltaga i förtäringen, har man diskuterat huruvida med
”person” verkligen avses en individ eller om eventuellt löntagaren
inklusive familj betecknats som en ”person”. Odéns undersökning ger här
vid handen, att viss personal av arbetsledarkaraktär upptages i
längderna som tre, fyra eller fler personer. I dylika fall ägde tydligen
löntagarens familj rätt att deltaga i förtäringen. Den stora massan
anställda upptages som en person. Slutsatsen blir att begreppet ”person”
i längderna åsyftar en individ.
”Ordningen på förtäringen” uppdelade förtäringen i sociala
kategorier som t.ex. herrebord, svennebord, fogdebord o.dyl.
Förtäringen vid det kungliga hovet uppdelas i konungens bord och
hovets bord. För 1573 finns inte någon fullständig uppgift över
hovförtäringen utan enbart ett förtäringsregister omfattande tretton
veckor. Vid konungens taffel fördes inte något mantalsregister, varför
det är omöjligt att uträkna konsumtionen per person.
Ett källkritiskt problem av första ordningen blir sålunda i vad mån
grundvalen för Heckschers beräkningar utgöres av normalstater eller
av kontrollstater. Vid hovtaffeln och de furstliga hoven redovisas
persedlar, som på något undantag när är sådana som upptagits i
nor-malstaterna. Medeltalet per person hos den fångne kung Erik visar en
sådan överensstämmelse att tydligen en normalstat använts.
Förtäringen vid hertig Magnus hov omfattar även furstens förtäring, varför
medeltalsberäkningar te sig meningslösa.
Ett förarbete till ”Rikshuvudbokens” uppgifter visar att dessa inte
återspeglade den verkliga konsumtionen vid hertig Magnus hov.
Kammaren har i detta förarbete sammanställt den verkliga konsum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
