Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Bergshantering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergshantering 49
till sig större mängder kol ur bränslet; men med den högre
värmegraden skedde övergång till flytande form och därmed så stark
ökning av kolhalten att järnet blev klart osmidbart. Detta innebar
uppkomsten av vad som fick och som har behållit namnet tackjärn;
och det är tämligen givet att förändringen så till vida var
ovälkommen — kanske rent av tillkommen genom en olyckshändelse, på
samma sätt som fallet påstås ha varit med läskpapperet. Ty
produkten som sådan kunde icke utan ytterligare förändringar användas
till annat än gjuteriändamål, medan den främst behövdes för smide.
Men förändringen innebar i övrigt påtagliga fördelar, ty processen
blev kontinuerlig och produkten förmodligen renare, så att den nya
metoden, masugnsprocessen, blev alldeles överlägsen den gamla. Man
drevs emellertid därigenom oundgängligen till att underkasta
tackjärnet en grundläggande ny behandling, och med detta gjorde den
indirekta metoden definitivt sitt intåg inom järnhanteringen.
Tackjärnet fick nämligen sedan undergå samma slutliga bearbetning som
det gamla osmundsjärnet, och i sin slutliga form behöll det därför
namnet osmund. Eftersom detta namn var bestämt av att järnet
”höggs” i osmundar av föreskriven vikt och form, kunde det
nämligen fortfarande komma till användning också när utgångsmaterialet
var tackjärn.
Hur gammal masugnsprocessen var i Sverige har i någon mån
varit föremål för delade meningar; men säkert är att den icke
uppträder i urkunderna förrän omedelbart före mitten av 1400-talet.
Bevisen för att den nya processen skulle vara väsentligt äldre ha ej
heller stor styrka, och mot en tidigare uppkomst talar kanske särskilt
att den satte mycket svaga spår ännu under Medeltidens återstående
del; först under det följande århundradet fick masugnsprocessen
något verkligt genombrott. Järnhanteringens fortsatta utveckling
tillhör sålunda först denna senare period; men redan genom
masugns-processens tillkomst hade grunden lagts till något av det viktigaste
i Sveriges ekonomiska historia, också om resultaten därav inom
Medeltidens ram ännu voro mycket obetydliga.
Vid sidan av järn bearbetades under Medeltiden två andra
metaller, nämligen silver och koppar. Silvret tillgodogjordes på platser
som under Medeltiden vanligen helt enkelt kallades Silvberg, men
som förmodligen voro två, öster och Väster Silvberg, med något
osäker placering; men ingenting tyder på att denna drift hade någon
stor omfattning. Däri inträdde emellertid en för sin tid avgörande
förändring, när Salberget eller Sala gruva upptäcktes år 1510. Den
svenska silverhanteringen fick därefter en ungefär halvsekellång
blomstring, som också sammanhängde med att de stora
silverfyndig-heterna i Mexiko och Sydamerika då ännu icke hade nått — eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
