Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Bergshantering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergshantering 47
hantering, så underligt detta kan låta. Den grundades nämligen på
fyndigheter av sjö- och myrmalm, som funnos spridda över och
upp-togos i många landskap men framför allt Småland. Dessa
fyndigheter voro särskilt lätta att tillgodogöra sig, de kunde helt enkelt
skövlas in och hade också den fördelen att fömya sig själva, genom
ständiga utfällningar från det järnhaltiga vattnet. Ehuru man icke
vet något därom, förefaller det rimliga vara att tänka sig denna
näring som en binäring till jordbruket, eftersom den över huvud
taget icke kan ha krävt nämnvärd organisation eller andra anstalter.
Framställningen av järn ur myr- och sjömalm förekom redan i
förhistorisk tid och dominerade ännu under den tidigare Medeltiden;
efter allt att döma gick redan detta järn delvis till export.
Men jämförelsevis tidigt fick myrjärnstill verkningen vid sin sida
en bearbetning av bergmalm för utvinning av järn. Exakt hur
gammal denna gren av bergshanteringen var kan ej sägas med säkerhet,
ty den måste ha varit väsentligt äldre än de äldsta urkunder som
beröra den; de skrivna källor som omtala den gå ej längre tillbaka
än början av 1300-talet och gälla Norbergs bergslag i norra
Västmanland, upp emot Dalagränsen. Den enda något så när säkra
hållpunkt man dämtöver har för åldern av järnhanteringen på bergmalm
är ett antal fynd som gjorts i Visby och som på grund av sitt läge
måste gå tillbaka till 1100-talet. Det gäller malm och slagg, som
efter analysen att döma utan egentligt tvivel kan sägas härstamma
från Utö gruvor i Stockholms skärgård. På grund härav förefaller
det tämligen säkert att gruvdriften där gick så långt tillbaka som
1100-talet, och kanske förekom den lika tidigt också på andra ställen,
fastän det är omöjligt att veta någonting därom.
Den förändring som låg i uppkomsten av en verklig bergshantering
var mycket stor. Ty bergmalmsbrytningen krävde en verklig
organisation, åtminstone sedan den hade fått någon vidare omfattning,
och skapade därför nästan med nödvändighet en fristående näring.
Ej blott malmbrytningen utan också de därpå baserade, följande
processerna bundos vid närheten till gruvorna, således till Bergslagen,
där de sedan dess i allt väsentligt ha fått stanna kvar. De skapade
därigenom samhällen som både rättsligt och socialt kommo att skilja
sig från den egentliga landsbygden, jordbruksbygden; i rättslig mening
blevo de vad som med medeltida terminologi kallas ”immuniteter”,
utrustade med en egen, från den allmänna landsrätten skild rätt eller
egna privilegier.
Redan tidigt förekom som namn på — bl.a. — svenskt järn ordet
osmund. Ordets uppkomst erbjuder ej stort intresse i detta
sammanhang — det anses numera vanligen härstamma från personnamnet
Asmund — men också innebörden är oklar. Mig förefaller det av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
