Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
gifvas i harmoni med den lutherska kyrkans principer, och
denna anordning skulle säkerligen visat sin stora nytta redan
vid konfirmationsundervisningen.
Denna senare har den lutherska kyrkan fört med sig hit
från länder med obligatorisk kristendomsundervisning. Här
saknas denna förutsättning, och därför blir
konfirmationsundervisningen ej hvad den är ämnad till, en stadfästelse i
den förut inhämtade kristendomskunskapen, utan snarare en
ny form af kristendomsundervisning, som icke hvilar på
någon förut lagd grund. Denna disharmoni förbises alltför
ofta, då det är tal om de många, som efter sin konfirmation
lämna kyrkan.
Den sida af församlingslifvet, som bäst stått emot den
reformerta påtryckningen och därför har de största
utvecklingsmöjligheter, är ungdomsrörelsen, sådan den under de senare
åren tagit sig uttryck i lokalföreningar samt distrikts- och
konferensförbund. I denna rörelse finner man lojalitet mot
kyrkan samt en hänförande tro på framtiden. Att denna
rörelse förts in på rätt spår, torde till viss grad bero på att
den äger resonans i synodens högre undervisningsverksamhet
och från denna erhåller många goda krafter, såväl präster
som lekmän. Ungdomsrörelsens styrka torde ligga däri, att
den mer än något annat i synoden representerar kyrkotanken
i stället för sekttanken, förmår förena religiös individualism
med tolerans utan att fastheten i de rent religiösa momenten
äfventyras.
De särskilda förhållanden, i hvilka de invandrade
medlemmarna stå, förhållanden som verkat begränsande, såsom
särskildt språk, gemensamma minnen från ett annat land m. m.,
framträda ej så kräfvande bland synodens ungdom. De unga
hafva därför visst icke kastat allt svenskt öfverbord.
Tvärtom, de ha kanske bättre än de gamla lyckats draga ut
väsentligheten i det svenska och göra den fruktbärande. Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
