- Project Runeberg -  Svensk-Amerikanerna : Deras materiella och andliga strävanden /
456

(1904) Author: Carl Sundbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i brittiska nordamerika.

det goda rådet. Man skiftade alltså skogarna mellan de enskilda
ägarna. Detta skifte kallas storskifte (som i Norrland har annan
betydelse ån i det öfriga Sverige). Vid afvittringen hade kronan
erbjudit bönderna att samtidigt få jorden storskiftad, men detta
hade då förhindrats af sågverksbolagen. Hvarför? Jo, hade så
skett, så hade byarna flyttats isär, och hvar och en hemmansägare
hade skaffat sig ett begrepp om hvad hans gård hade för värde. Nu
däremot, dä bönderna bodde i en klunga och hade sina
skogsskiften på ända till fem a tio svenska mils afstånd från byn, så hade de
aldrig ens sett dessa sina skogar. De sålde dem därför till en
spottstyfver. — Denna historia med skogsskiftet började omkring
1880. Men ännu var det endast träden, icke jorden, hvarpå träden
växte, soin af bönderna försåldes till sågverksbolagen. Hvarje
hemman bestod nämligen af inägor (åker), myr (ängsmark) och skog
i viss proportion och fick icke klyfvas. Men år 1896 kom ägostyck
-ningslagen. Enligt denna lag kunde hemmanen klyfvas och säljas
hur som helst, blott med det förbehåll, att samma skatt skulle
finnas kvar på bitarna som förut på det hela. Bönderna skyndade nu
att till bolagen sälja sina utskogar rubb och stubb. Då var det, som
hela skatten kom att hvila på inägorna, där bönderna sutto på för
hvarje arfskifte mindre och mindre bitar, under det bolagen
kommo i besittning af oerhörda vidder så godt som skattefritt.–

När nu skatterna skola betalas, ha bönderna ingen annan
guldgrufva ån sina arma frostländta tegar, som knappt föda två a tre
kor. Skogarna, hvarur de kunde ha hämtat millioner, och där
deras söner kunde ha röjt nya hemman, ha gått ifrån dem. Nu gå
de själfva och deras söner med dem från gård och grund och
fosterland. Och de ha ingen annan råd.

* *

*



När vi foro vidare, sågo vi fiskmåsar ute på slätten, ehuru vi här
voro hundratals mil från haf. — Klockan sex e. in. passerade vi
Battle River. Vi befunno oss nu ute på öde prärien, och vår färd
gick efter väderstreckens beräkning under ledning af föraren Rönn.
Landet bestod af buskprärie, men med stora öppna gräsplaner samt
här och där vassfyllda träsk. Öfver denna vildmark åkte vi i en
vanlig buggy, förspänd med två hästar. Såväl hästar som vagn
sjönko stundom ned i gyttja och buskage, så att det tycktes
omöjligt att komma upp igen, men hästarna klarade sig alltid och gingo

456

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svammateri/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free