- Project Runeberg -  Svensk-amerikanska folket i helg och söcken /
340

(1917) [MARC] [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Svensk amerikanska typer, karaktärer och original

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340

att efteråt taga torrt pä sig. lian föreföll okänslig för alla strapatser.
Ilan hade också ådragit sig en obotlig sjukdom, sockersjuka, som
under de sista åren av lians liv med snabbhet tärde på hans krafter.
Läkaren hade strängt tillhållit honom att hälla diet och föreskrivit,
vad han fick eller icke fick äta. När ban några dagar följt
föreskrifterna, blev ban alltid något bättre. .Men så snart han kände
sig en smula kryare och starkare, hette det alltid: Jaha, min
kära gumma, nu är jag sä mycket bättre, sä nu tror jag att vi
återgå lill den gamla matordningen , och sä hävde ban i sig
pastejer och potatis och kaffe i olroliga kvantiteter med påföljd,
att ban inom kort var lika svag som förut. Delta upprepades
flera gånger.

Den näst sista gängen jag säg honom, var ban sa matt, all han
blott belt sakta kunde skrida fram över gården, när ban skulle mata
hönsen. Något egentligt arbete kunde lian icke mer förrätta, men
med samma iver som förut talade han om regeringsangelägenheter
och de erkännande brev han haft glädjen mottaga under årens lopp
från kongressmän, för vilka ban framställt sina nationalekonomiska
teorier. Han oroade sig myckel med anledning av Tysklands
ofantliga införsel och obetydliga utförsel och hade räknat ut,
att tyskarnas guldförråd ej skulle kunna räcka särdeles länge.

Vad i all världen ha vi med det att göra’?» sade jag. Du
behöver väl inte bekymra dig om Tysklands guldförråd. Om
tyskarna införa mer, äti dc utföra, så har ju Amerika gagn därav.
Det vore mera skäl i. atl du undersökte, huruvida flina böns bringa
dig vinst eller förlust.

Nej, nej-, invände han; det är av ringa vikt, vad jag får eller
förlorar. Men att ett helt stort land sådant som Tyskland skall
belala ut sina pengar utan alt få igen dem. är förfärligt all länka.
Det måste ju bli bankrutt till slut.

Jag försökte atl skämta bort saken, men det tyckte han icke
riktigt om. Tysklands ekonomi var i lians lanke viktigare för
honom att begrunda än hans egen.

En gång hade han tillfälle att förtjäna en liten summa alldeles
opåräknal, men begagnade sig naturligtvis icke därav. En rik
amerikansk bankir frän en av Washingtons större landsortsstäder
hade roat sig några dagar med fiske pä Silver Lake och hade under
liden fattal särskilt tycke för en synnerligen vackert belägen udde,
som sköt ut i sjön från Wahlbergs skog. Bankiren beslöt att köpa
ilen och uppföra ett sommarhem åt sig där. Men när ban framställde
saken för Wahlberg, ville denne icke höra på del örat . Jag
fick höra talas om saken och frågade Wahlberg, varför han icke
såll udden till bankiren. Hans enda skäl var, all ban tyckte,
att han lika gärna kunde äga den själv som låta någon annan
äga den.

’Ja, men», inföll jag, du bar inte den ringaste nytta av den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:55:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svamfolket/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free