Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Svensk amerikanska typer, karaktärer och original
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
skulle tagil dem åratal att förvärva, om de begagnat den vanliga
metoden alt syssla med andra saker hela dagen oeli endast spela
en och annan gång pa frislunder. När jag följande sommar hörde
dem vid en fesl. kunde jag ej annat än tro. att de voro .gamla
rutinerade musiker, ty med sådan skicklighet utförde de en hcl del
svåra saker, och det förundrade mig pä det högsla att höra. all
fem av dem endast X månader förut aldrig haft ett instrument i
sin hand. Tvä spelade fiol, en klarinett, en kornett, cn dragbasun
och cn basfiol. Och basfiolislen hade även lärt sig spela piano
sä pass. att han vid förefallande behov kunde sköta elt enklare
ackompanjemang. l>et är troligen icke ofta. som någon på ett sa
originellt och berömvärt sätt ådagalägger sin entusiasm och kärlek
för musikens ädla konst, som dessa sex arbetare gjorde. Då jag
senare på sommaren under ell längre strövtåg genom
vildmarkerna en dag kom lill den lilla koja, där de sex männen lärt sig
spela, kände jag mig freslad all vördnadsfullt lyfta pä hatten.
Del var. som om jag befunne mig pa ell heligl rum. Ty ell sådant
är för visso varje plats, där människor genom egen ansträngning
söka höja sig upp över det alldagliga och förädla sin karaktär
och förvärva kunskaper, och när del är fattiga arbetare, som
av-egen drift företaga detta värv, är det så myckel aktningsvärdare.
Bland svensk-amerikanerna har ständigt funnits etl stort antal
originella företeelser, individer som trott sig ha konxmil lill världen
enkom för att omskapa den. eller som låtit sin bela varelse uppgå i
någon annan besynnerlig vurm. Ty det är sant. som den svenska
kritikern ltuben G:son Berg vltrar i en recension, att Sverige fäll
bidraga till skapandet av framtidsfolket i Amerika inte bara med
ödmjuk I och arbctsvilligt. disciplinsäkcrl material, utan också med
drömmare och personlighelshävdare. som hoppats all i det stora
folkmasseriket få ha sitt säregna själv i fred på ett annat sätt än
i det lilla, var och en mästrande hemlandet . Somliga av dessa
drömmare ha emellertid envisats all icke låta andra ha sill säregna
själv i fred. utan i tid och otid bråkat med att söka omdana dem
efter sitt egei, ingalunda alllid trevliga beläte.
Ett bland de allra största originalen var den gamle reformatorn
Frans Herman Widstrand, som avled i Litcbfield, Minnesota, 1891.
faltig och missförstådd, efter all ha använt större delen av sin
67-åriga levnad på uttänkande av planer lill människosläktets
förbättring. Ilan var född 1X21. genomgick skola och gymnasium,
blev student, läste på graden, blev kanslist i något av
ämbetsverken och kände det rysligt alt varda skälld för kunglig sekter,
då han var republikan i själ och hjärta . Alltjämt grubblade
han över gåtan, liur fattigdomen skulle kunna avskaffas, och
rådgjorde därom ined August Solilman och andra vänner. Men de
»gåvo upp i förtvivlan . när de räknat efter och funnit, att om
all egendom delades, resultatet blott skulle bli fattigdom för alla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
