Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Den svensk-amerikanska pressen, litteraturen och konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
i dr förra tidningarna förekomma ordnade efter län eller städer, då
däremot de svenska bladen trycka dem huller om buller. Det
finns orksä sådana, som lycka, all den svensk-amerikanska pressens
personalnotiser om bröllop, bjudningar o. d. verka löjliga,
förglömmande. all dylika notiser äro de enda speeialnyheter dessa
tidningar kunna bjuda sina läsare, enär de allmänna nyheterna lika
väl kunna läsas i de amerikanska dagtidningarna, och likaledes
förbiseende, all man i Svensk-Amerika med lika slor rätt kan skrälla
ät de svenska tidningarnas enformiga, aldrig trytande käbbel om
alla möjliga oviktiga politiska meningsskiljaktigheter. Den gåvan,
Herre, värdes ge oss: All se oss så. som andra se oss . har man a
ömse sidor skäl alt bedja med den skotske nationalskalden Kobert
Bums. Säkert är. att Svensk-Amerika både haft ocli har
tidnings-mån, som väl kunna jämföras med de bästa i Sverige, och därtill
skalder och författare, vilka, för all |ala ined den svenska
författaren Gunnar Cederschiöld, förtjänade alt vara mycket mer
bekanta i Sverige .
Del bör också påpekas, at| de svensk-amerikanska
tidningsmännen ha svårigheter att dragas med, som äro okända för deras
yrkesbröder i Sverige. De svensk-amerikanska tidningarna ha all
utstå konkurrens ej bio|l med varandra, ulan även i icke ringa
mån med den amerikanska pressen. För alt få annonser och
prenumeranter måste de hålla sig med särskilda agenter, begåvade med
stor övertalningsförmåga, och vid indrivandet av sina fordringar
måste de alltid vidkännas betydliga förluster. .Många av agenterna
lia även en ledsam ovana all icke redovisa för inkasserade medel.
I genomsnitt far cn tidning aldrig mer än högst två tredjedelar av
prenumerationsbeloppen. Del är icke så lält all ulkräva sina
fordringar av prenumeranter, som bo flera hundra mil från
tidningens utgivningsort, och som i många fall flytta än hit, än dil.
Många, kanske de flesta, äro villiga nog att erlägga avgiften, om en
agent kommer och hämtar den. men hysa slor rädsla för besväret atl
själva köpa en poslanvisning. I regel lova alla alt betala vid
lägligt tillfälle, och i förtröstan härpå sänder utgivaren sin tidning
o fi a i a ra la I på kredit lill dem. eftersom det är omöjligt all förutse,
vilka som ämna eller icke ämna hålla ord. Stryker ban
prenumerantens namn från listan, riskerar ban all få ell o ve t ligt brev, utan
betalning för den lilländalupna tiden, saml den hugnesamma
upplysningen. alt det finnes inånga andra och hällre tidningar all välja
pa. som prenumeranten kan få pa kredit. Det finns dock en och
annan tidning, som icke krusar, ulan stryker ut dem, som icke uetala.
Sv. Kuriren var troligen den första, som tillgrep den åtgärden. Den
starka konkurrensen har också drivit tidningarna att nedsätta
prenumerationspriset lill del minsta möjliga. Tidningar, som förr
kostade 2 eller 2 > ^ dollars pr ar, fäs nu. dubbelt så stora och
innehållsrika som förut. för endast eu dollar. En tidningsulgivare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
