- Project Runeberg -  Svensk-amerikanska folket i helg och söcken /
126

(1917) [MARC] [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det kyrkliga livet och skolverksamheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

sina synder, svarade han utan tvekan: »Det fick jag för 1,800 år
sedan. Antagligen ville flertalet icke vara ined pà denna tolkning,
ty Borgman och cn hel hop andra gingo ut ur församlingen och
byggde sig en egen liten kyrka.

I-rån den tidigare verksamhet i Bed Rivordalen i Minnesota
berättas följande, som visar, att det gick gemytligare titi där:
»På sommaren anordnades en serie av missionsmöten, och som
inga kyrkor eller skolhus funnos att samlas i, sä köptes elt
stort missionstält, som flyttades från plats lill plats. Såsom
predikanter vid dessa tältmöten tjänade masmästare och lantbrukare,
affärsmän och professorer om vartannat. Ivotnmo några
främmande predikanter med. blev glädjen så mycket större. Pà den liden
var ej tänkbart att få resa efter häst de 10 lill 15 milen mellan
platserna. Nej, oxar måste användas, och då gällde det att icke ha
bråttom. Litet för mycket gemytligt ville cn gäng cn krögaro i
Vancouver. British Columbia, göra del för ell par missionspräster.
Berättelsen därom påminner om Norelius’ förut omtalade
erfarenhet, då några av hans församlingsbor ville bjuda honom pà
»lite fylle och kortspel . De två missionspräslcrna Anderson ocli
Björklund funno vid sin ankomst till Vancouver ingen annan
plats, där de kunde få stanna, än den svenske hotellägaren och
krögaren Peter Larsons hotell. Larson, en i sitt slag ganska
underlig kurre, föreföll glad över deras besök och sade: Folket
behöver höra Guds ord, i annat fall bli de ogudaktiga , och var
ivrig alt få sina kunder ined på mötet samt lovade, att alla, som
åhörde predikan, skulle efter mötet fà cn sup. Omkring 75 per
söner, bland dem Larson själv och hans familj, bevistade mötet.
Efter predikans slut gick krögaren omkring och tog upp en duktig
kollekt för predikanterna. Då prästerna efter återkomsten till
hotellet betackade sig för den utlovade supen, blev Larson
högeligen förvånad och utbrast: I Sverige sade inte prästerna så.
ulan där voro de glada att få en sup.»

Vi skola nu lämna några biografiska upplysningar om de
äldre och mest bekanta ledarna inom missionsvännernas
verksamhet. Den ovan nämnde C. A. Björk föddes i Lommaryd,
Småland. 1837. Vid 14 års ålder kom han i skomakarlära. Fem år
därefter ingick han i Norra Vendes kompani av Jönköpings
regemente. 1804 lämnade ban krigstjänsten och reste lill Amerika.
I 4 års lid arbetade han i sitt yrke i Iowa. Han ledde ofta de
andliga sammankomster, som höllos av en liten flock
missionsvänner i Swede Bend. och blev 18l>8 kallad att tjänstgöra som deras
präst. 18701 fick han kallelse alt förestå cn missionsförsamling i
Chicago. Denna betjänade lian till 1894, då ban utnämndes till
missionssuperintendent i Missionsförbundet. Han avled àr 1910.
J. M. Sanngren föddes i Alsheda, Småland, 1837 och arbetade
på sin faders gård till sitt tjugonde år, da lian inskrev sig i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:55:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svamfolket/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free