Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
hand ; hon satte den skyndsamt ifrån sig och sjönk
tillbaka på sin stol. Hvad var det väl, hon såg ?
Var väl detta ansikte Ida Rodins? Hud, som låg
rynkig öfver ögonbrynen men var som smetad
fast öfver kindknotorna och kring käkarna; ögon,
halfslocknade under rödkantade ögonlock, och en
näsa, som stack fram sylhvass och med blåaktiga
näsvingar. Hvar fanns det vackra håret, som
plägade ligga i fylliga bucklor öfver Idas tin-
ningar? Nu lyste ju hufvudsvålen fläckvis fram
genom den sparsamma hårbetäckningen. Åh, hon
uthärdade ej åsynen af dessa härjade drag. Hen-
nes blick sjönk mot golfvet, och där såg hon en grå
ullstrumpa, genomvåt af smält snö, som stack fram
ur en sko, till hälften beröfvad öfverlädret. Då
hon lät blicken glida uppåt igen, märkte hon ett
spetsigt knä och på detta Idas vänstra hand, icke
så grof och illa m edfaren som den högra men ytter-
ligt utmärglad och gifvande ljuset fritt spelrum
mellan sitt finger och tvenne ringar af gul metall...
Emellertid hade sömmerskans granskning, ehuru
noggrann, varit så snabb och försynt, att föremålet
för densamma ingenting märkt. Det var därför i
samma trötta ton, som hon hittills begagnat, Ida
svarade på sin väns fråga om huru hon och hennes
familj hade det — en fråga framställd utan allt
känslopjunk.
»Åh, Rodin är utan arbete.»
»Hur länge har han varit det?»
»Det är på femtonde veckan nu.»
»Hur kqmmer det till ?»
»Han blef sjuk, och då miste han sin plats.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
