Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Bring vände sig och tog in det såta paret på
gräsmattan med en. enda djupt förvånad blick.
Så bet krampen till i hela hans kropp, och han slöt
sina ögon, men när han åter öppnade dem, hade
de ett uttryck, som om han känt sig sugas ned i ett
fly.
Och han gick därifrån med släpande steg, döf
och blind för yttre företeelser, men känsligt va-
ken för rösterna inom sig, dessa omutliga, som
ställde glädjeflickan på ett högre plan än han själf.
De kufvade skoningslöst hvarje stämma, som ville
förmildra, vädja, och ändå — ändå hade han,
Bring, verkligen mycket att förebära till ursäkt,
entusiastisk, begåfvad, viljesvag som han var och
med otaliga förfäders otillfredsställda njutnings-
begär hopade i sitt blod. För att nu icke tala om
den kraft, han måste ödsla, för att bibringa sin
kunskapstörstande själ det vetande, som rikemäns
afkomma får inproppadt och anrättadt så väl, att ej
ens smältning behöfves, men som han, kroppsarbe-
taren, fått betala med märg och blod. Ah ! Be-
gåfvade fattigman! Ingen sten skall träffa dig
från min hand. Inte var de!t så underligt, att du
vacklade, när höjden var nådd, och att ditt fall
blef stort.
Men som sagdt, skuldmedvetenhet hade Brings
själ helt i besittning och risade honom till blods.
Djupt i sitt lifs elände stirrade han. Föraktad,
med uttrasade muskler och förgiftadt blod, för-
kastad af alla utom af spritens djäfvul, som oaf-
låtligt drog honom vidare mot bottenlös skändlig-
het — fanns det då ingen hjälp? Döden! Döden!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
