Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med sprund över bröstet samt veckrynkning kring handlederna och
halslinningen samt röda knytband av siden eller silverknappar i linningarna.
Å halslinningen en smal mittrand sydd med plattsöm i rött. Utanpå särken
bäres den goffrerade svarta kjolen, som nedtill är förlängd med en
vall-moröd klädeslist, varför den även benämnes listkjortel. Den häktas i
vänster sida med hakar och hyskor, vilar på höfterna och når till
smalbenet. Framvåden, som alltid döljes av förklädet, är slät och upptill av
sparsamhetsskäl iskarvad med billigare material, vanligen gult
bomullstyg. Kjollinningen utgöres av ett konstvävt band i vitt och grönt mot
röd botten.
I stället för kjolficka bära delsbokvinnorna en sorts kjolväskor,
vanligen av rött och grönt kläde i applikationssöm med inkantning av
tenn-tråd; baksidan är av skinn. Väskan är vanligen försedd med prydliga
mässingsbyglar och väskhake. — Till dräkten bäres allmänt ett svart- och
blårandigt förkläde av halvylle, tämligen brett vid midjan samt så pass
långt, att det når ned till kjolbården. Förklädesbandet är särdeles
prydligt konstvävt i rött och grönt mot svart botten; det lindas ett eller två
varv om livet samt knytes fram med nedhängande ändar och “löckor".
Livstycket är av helrött ylle ofta av kläde eller av randigt hemvävt
halvylle i rött och grönt, eller blått, grönt och rött, men med övervägande
rött; det kallades även rödrandlifstitje. — Halskläde, på delsbomål
halstrasa, bars alltid av gift kvinna, då hon var “grannklädd"; det var ofta
av siden samt fransprytt och sammanhölls med det för en del socknar
inom Hälsingland karaktäristiska s. k. bågspännet (se Järvsö
mönsterplansch), som ej äger motsvarighet inom någon annan svensk provins,
men återfinnes på andra sidan Bottenhavet. Nämnda smycke synes alltså
vara ett lån öster ifrån. Dock förekomma även smycken av mera svenskt
ursprung, nämligen hjärtformiga söljor med rombformiga löv. Såsom
smycke bars dessutom ofta ett kors eller något runt smycke, ej sällan
ett mynt, hängande i silverkedja om halsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
