Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbruket, af konsulent V. Ekerot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket att tänka på. Jag vill för ingen del påstå, alt småbrukarhemmet
skall vara ett hem med öfverdrifven enkelhet i mat, dryck och kläder,
men alldeles obestridligt är, att af tvenne lika godt lefvande och lika
väl klädda familjer kan den ena utge dubbelt så mycket som den andra.
Det skulle vidare vara välbetänkt, om småhemmen mera kritiskt
tänkte på hvad en hel del skräpsaker ha att betyda. I många hem
finnes en massa granna, pråliga fabriksalster, vanligen af utländskt
ursprung, som i inköp kosta icke så litet, och på väggarna granna
färglagda oljetryckstaflor, föreställande utländska härskare m. m. Det är
bedröfligt att dylik grannlåt skall intaga hedersplatsen i våra
småbrukar-hem. Det finnes däremot så mycket, som vi själfva kunde tillverka
att pryda hemmet med, och det är i hvarje fall ej svårt att skaffa
prydnadssaker vida mera gedigna och af svenskt ursprung, som kunde intaga
den utländska fabriksgrannlåtens plats.
Skatter och räntor samt i vissa fall arrenden äro penningar, som under
alla förhållanden måste ut med förmånsrätt.
De mest omtvistade utgifterna torde vara de, som gå under rubriken
inköp af kraftfoder, konstgödsel och utsäde. Här finnes den största
benägenheten att spara. Vi ha i det föregående yttrat oss härom och
vilja nu endast tillägga, att det är mycket oklokt att spara mer än alldeles
nödigt, när det gäller dessa inköp. Många småbrukare skulle stå sig vida
bättre, om de med förstånd och urskillning inköpte hvad som
behöfves. Jag vill härmed icke hafva sagt, att man alltid kan göra hvad
man vill. Man får ju se till att debet och kredit gå ihop, och
förhål-landena kunna vara sådana, att det kan vara klokare att vänta med
vissa inköp, men hvad jag här velat framhålla är det okloka i en
konsekvent sparsamhet i fråga om dessa förnödenheter.
Om inköp af redskap, maskiner och djur ha vi likaledes talat redan
i det föregående, och vi skola ytterligare återkomma därtill i det följande.
Här vilja vi endast anmärka, att den småbrukare, som har mycket ondt
om penningar, som arbetar under de allra första hårda åren, bör vara
försiktig när det gäller att köpa djur och redskap. Det han är
nödsakad att köpa, det skall han köpa, men han får ej öfveranstränga sin
ekonomi i början med för stora och dyrbara inköp. Detta hindrar icke,
att väl beräknade förvärf af redskap och djur kunna blifva mycket
lönande i framtiden, då småbrukaren samlat ett litet rörelsekapital till stöd.
Kapitlet om byggnaderna och deras underhåll bör mer än något
annat äga vårt intresse i detta sammanhang. Vi se rundt omkring oss,
hur man bygger, den ene dyrare och mera opraktiskt än den andre,
högst få så som det borde byggas. Icke så sällan ser man dyrbara hus
resa sig på ganska små hemman, hus som kosta stora summor,
hvilka bundna i egendomen icke ge någon som helst afkastning.
Landtmannen, småbrukaren skall bygga så billigt och ändamålsenligt som
möjligt. Ju mindre byggnadskapitalet är, dess lättare har en egendom att
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
