Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Bolsjevikernas parti i kamp för jordbrukets kollektivisering. (1930—1934) - 1. Den internationella situationen under åren 1930—1934. Den ekonomiska krisen i de kapitalistiska länderna. Japan annekterar Mandsjuriet. Fascisternas makttillträde i Tyskland. Två krigshärdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men Japan ställde sig också ett annat mål: att erövra Fjärratt
Österns sovjetområde. Det är klart, att Sovjetunionen ej kunde
sluta ögonen för denna fara och började forcerat stärka Fjärran
Östernområdets försvarsduglighet.
Således uppstod, tack vare de fascistiserade japanska
imperialisterna, den första krigshärden i Fjärran Östern.
Inte endast i Fjärran östern skärptes kapitalismens
motsättningar på grund av den ekonomiska krisen, den skärptes också i
Europa. Den ihållande krisen i industrin och jordbruket, den
kolossala arbetslösheten och den växande otryggheten för de egen
domslösa klasserna ökade arbetarnas och böndernas missnöje.
Arbetarklassens missnöje förvandlades till revolutionär förbittring.
Särskilt ökade missnöjet i Tyskland — ett land, som var
ekonomiskt utmattat av kriget, av kontributionerna till de
engelskfranska segerherrarna och av den ekonomiska krisen, där
arbetarklassens lott var att försmäkta under sin egen och den utländska,
den engelsk-franska bourgeoisins ok. Därom vittnade vältaligt de
sex miljoner röster, som det tyska kommunistiska partiet erhöll
vid de sista riksdagsvalen före fascisternas makttillträde. Den
tyska bourgeoisin såg, att de borgerligt-demokratiska friheter,
som bevarats i Tyskland, kunde spela den ett elakt spratt, att
arbetarklassen kunde utnyttja dessa friheter till att utveckla den
revolutionära rörelsen. Därför kom den till slutsatsen, att det
endast fanns ett medel att upprätthålla bourgeoisins makt i
Tyskland, nämligen att avskaffa de borgerliga friheterna, beröva
parlamentet (riksdagen) all betydelse och upprätta en terroristisk,
borgerligt-nationalistisk diktatur, i stånd att slå ned
arbetarklassen och finna sig en basis bland de av revanschstämningar
behärskade småborgerliga massorna. Och bourgeoisin gav makten
åt fascistpartiet, som för att bedraga folket kallade sig
national-socialistiska partiet, ty bourgeoisin kände väl till, att
fascistpartiet för det första utgör den mest reaktionära och mot
arbetarklassen mest fientliga delen av den imperialistiska bourgeoisin
och för det andra det mest revanschlystna partiet, som var i stånd
att dra med sig den nationalistiskt sinnade småbourgeoisins mil-
379
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
