Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Bolsjevikernas parti i kamp för landets socialistiska industrialisering. (1926—1929) - 2. Den socialistiska industrialiseringens framgångar. Lantbrukets efterblivenhet. Partiets femtonde kongress. Kurs på jordbrukets kollektivisering. Det trotskij-sinovjevska blockets krossande. Politiskt dubbelspel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stora varuproducerande jordbruken i småbruk och småbrukens
i rena miniatyrjordbruk alltjämt pågick, att småbruket och
miniatyrjordbruket höll på att bli till hälften naturahushållning, som
var i stånd att leverera endast ett minimum av varuspannmål,
att spannmålsjordbruket, som 1927 producerade något mindre
spannmål än spannmålsjordbruket före kriget, likväl inte
kunde avyttra till städerna mer än något över en tredjedel av
den spannmålsmängd, som spannmåls jordbruket under
förkrigstiden kunde sälja.
Under ett sådant tillstånd inom spannmålsjordbruket, rådde
det intet tvivel om att armén och städerna i Sovjetunionen skulle
komma att stå inför en kronisk hunger.
Det var en kris för spannmålsjordbruket, på vilken måste följa
en kris för boskapsskötseln.
För att komma ur detta läge var det nödvändigt att övergå
till stordrift inom jordbruket, vilken vore i stånd att använda
traktorer och lantbruksmaskiner och flerdubbelt öka
spannmålsjordbrukets varuproduktion. Landet stod inför två möjligheter:
antingen övergå till kapitalistisk stordrift, vilket skulle betyda
bondemassornas ruin, undergång för förbundet mellan
arbetarklassen och bönderna, stärkande av kulakerna och nederlag för
socialismen på landsbygden; eller också att slå in på vägen till
sammanslagning av småbondebruken till stora socialistiska
jordbruk, till kollektivjordbruk, som är i stånd att använda traktorer
och andra moderna maskiner för ett snabbt uppsving av
spannmålsodlingen och dess varuproduktion.
Det är klart, att bolsjevikpartiet och Sovjetstaten endast kunde
slå in på den sistnämnda vägen, på kollektivbruksvägen för
jordbrukets utveckling.
Härvid stödde sig partiet på följande anvisningar av Lenin
ifråga om nödvändigheten av att övergå från småbondebruken
till arteliserad, kollektiv stordrift inom jordbruket:
a) "Med småbruket kan man inte komma ut ur armodet."
(Lenin, Saml. verk, b. XXIV, s. 540.)
b) "Om vi fortsätter att hänga fast vid de gamla småbruken,
361
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
