Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bolsjevikernas parti under det imperialistiska krigets period. Den andra revolutionen i Ryssland. (1914—mars 1917) - 1. Det imperialistiska krigets utbrott och orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyskland, vars varor före kriget alltmera började tränga ut de
engelska varorna från världsmarknaden. Dessutom hade England
föresatt sig att ta Mesopotamien och Palestina av Turkiet samt
att vinna fast fot i Egypten.
De franska kapitalisterna strävade att frånta Tyskland det
kol-och järnrika Saarområdet och Elsass-Lothringen, som Tyskland
erövrade från Frankrike i kriget 1870—71.
Det var således mycket stora motsättningar mellan de två
grupperna av kapitalistiska stater, som ledde till det imperialistiska
kriget.
Detta rövarkrig för världens uppdelning berörde alla
imperialistiska länders intressen och därför drogs senare Japan, Amerikas
Förenta Stater och en rad andra stater med i detsamma.
Kriget blev ett världskrig.
Bourgeoisin förberedde det imperialistiska kriget i djup
hemlighet för sina folk. Då kriget bröt ut, försökte varje
imperialistisk regering bevisa, att det inte var den som anfallit grannarna,
utan att den just var den angripna. Bourgeoisin bedrog folket och
dolde krigets verkliga syfte, dess imperialistiska roffarkaraktär.
Varje imperialistisk regering förklarade, att kriget fördes till
försvar för dess fosterland.
Opportunisterna i II Internationalen hjälpte bourgeoisin att
bedraga folket. II Internationalens socialdemokrater svek skändligt
socialismens sak, den internationella proletära solidaritetens sak.
Inte nog med att de ej uppträdde mot kriget, de hjälpte tvärtom
bourgeoisin att i fosterlandsförsvarets namn hetsa de
krigförande staternas arbetare och bönder mot varandra.
Det var ingen tillfällighet att Ryssland inträdde i det
imperialistiska kriget på ententens — Frankrikes och Englands — sida.
Det bör observeras, att Rysslands viktigaste industrigrenar före
1914 befann sig i händerna på utländskt kapital, huvudsakligen
franskt, engelskt och belgiskt, d. v. s. ententeländernas. Rysslands
viktigaste metallurgiska industriföretag befann sig i de franska
kapitalisternas händer, överhuvud var den metallurgiska industrin
till nästan tre fjärdedelar (72 procent) beroende av utländskt ka-
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
