Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Mensjevikerna och bolsjevikerna under den stolypinska reaktionens period. Bolsjevikerna formerar sig i ett självständigt marxistiskt parti. (1908—1912) - 3. Bolsjevikerna och mensjevikerna under Stolypinreaktionens år. Bolsjevikernas kamp mot likvidatorerna och otsovisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utnyttjade Riksduman som tribun för att avslöja tsarregeringens
politik, för att avslöja kadetterna och för att dra bönderna över
på proletariatets sida. Genom att den illegala
partiorganisationen bevarades, så att partiet genom den kunde leda alla de övriga
formerna av det politiska arbetet, tryggades genomförandet av
den riktiga partilinjen, förberedandet av krafterna till det nya
revolutionära uppsvinget.
Bolsjevikerna förverkligade sin revolutionära linje under kamp
på två fronter, mot två former av opportunismen inom partiet:
mot likvidator erna, som var direkta motståndare till partiet, och
mot de så kallade otsovisterna, partiets förstuckna ovänner.
Lenin och bolsjevikerna kämpade oförsonligt mot
likvidators-riktningen redan från det ögonblick denna opportunistiska
riktning uppstod. Lenin visade att likvidatorsriktningen var den
liberala bourgeoisins agentur inom partiet.
I december 1908 ägde RSDAP:s femte (allryska) konferens
rum i Paris. På Lenins förslag fördömde denna konferens
likvidatorsriktningen, d. v. s. försöken av en viss del av partiets
intellektuella (mensjevikerna) att "likvidera den existerande
organisationen av RSDAP och till varje pris ersätta den med en formlös
sammanslutning inom legalitetens ram, även om denna legalitet
skulle köpas till priset av att öppet prisge partiets program, taktik
och traditioner." (SUKP(b) i resolutioner, del I, s. 128.)
Konferensen manade alla partiorganisationer till energisk kamp
mot likvidationsförsöken.
Men mensjevikerna underordnade sig inte detta konferensens
beslut och gled allt längre ned på den väg, som innebar
likvidationssträvan, förräderi mot revolutionen och närmande till
kadetterna. Mensjevikerna tog allt öppnare avstånd från det proletära
partiets revolutionära program, från kraven på demokratisk
republik, 8-timmars arbetsdag och konfiskering av godsägarnas jord.
Genom att prisge partiets program och taktik ville mensjevikerna
erhålla tsarregeringens samtycke till ett öppet, legalt, föregivet
"arbetar"-parti. Mensjevikerna var redo att försona sig med den
170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
