Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mensjevikerna och bolsjevikerna under det rysk-japanska krigets och den första ryska revolutionens period (1906—1907) - 5. Det väpnade decemberupproret. Upprorets nederlag. Revolutionens återtåg. Den första Riksduman. Partiets fjärde (förenings)-kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de tvungna att antaga den leninska formuleringen av stadgarnas
första paragraf om medlemsskapet i partiet för att ej stöta
arbetarna ifrån sig.
I agrarfrågan förfäktade Lenin jordens nationalisering. Lenin
ansåg det möjligt att nationalisera jorden endast vid revolutionens
seger, endast efter tsarismens störtande. I detta fall skulle
jordens nationalisering göra det lättare för proletariatet att i
förbund med landsbygdens fattiga övergå till den socialistiska
revolutionen. Jordens nationalisering krävde att all godsägarnas jord
fråntogs dem utan ersättning (konfiskerades) till förmån för
bönderna. Det bolsjevikiska argrarprogrammet manade bönderna
till revolution mot tsaren och godsägarna.
Mensjevikerna hade en annan ståndpunkt. De försvarade ett
program, som gick ut på municipalisering. Enligt detta program
skulle böndernas byalag inte få bestämma över, ja, inte ens bruka
godsägarnas jord, utan municipalnämnderna (d. v. s. de lokala
självstyrelserna eller semstvona) skulle bestämma över den.
Bönderna skulle arrendera denna jord allt efter förmåga.
Det mensjevikiska municipaliseringsprogrammet var ett
kompromissprogram och därför skadligt för revolutionen. Det kunde
ej mobilisera bönderna till revolutionär kamp, det räknade ej med
fullständigt avskaffande av godsägarnas äganderätt till jorden.
Mensjevikernas program räknade med en halvmesyr ifråga om
revolutionens utgång. Mensjevikerna ville ej resa bönderna till
revolution.
Med röstövervikt antog kongressen det mensjevikiska
programmet.
Mensjevikerna blottade sitt antiproletära, opportunistiska
väsen i synnerhet vid behandlingen av resolutionen om
värdesättningen av läget och om Riksduman. Mensjeviken Martynov
upp-träddet öppet mot proletariatets hegemoni i revolutionen. I sitt
svar till mensjevikerna ställde kamrat Stalin frågan på sin spets.
"Antingen proletariatets hegemoni eller den demokratiska
bourgeoisins hegemoni — just så står frågan i partiet, just häri
består våra meningsskiljaktigheter."
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
