Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mensjevikerna och bolsjevikerna under det rysk-japanska krigets och den första ryska revolutionens period (1906—1907) - 5. Det väpnade decemberupproret. Upprorets nederlag. Revolutionens återtåg. Den första Riksduman. Partiets fjärde (förenings)-kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
garna tack vare våldaåtgärderna, beslöt den att tillfoga
revolutionen ett nytt slag genom att inkalla en ny, "lagstiftande" duma.
Den beräknade att härmed kunna lösrycka bönderna från
revolutionen och ge denna nådestöten. I december 1905 utfärdade
tsarregeringen en lag om inkallande av en ny, "lagstiftande" duma
till skillnad från den gamla, "rådgivande" bulyginska duman, som
sopats bort genom den bolsjevikiska bojkotten. Den tsaristiska
vallagen var självfallet antidemokratisk. Valen var ej allmänna.
Mer än hälften av befolkningen var överhuvud taget berövad
rösträtt, till exempel kvinnorna och över två miljoner arbetare.
Valen var ej lika. Väljarna uppdelades i fyra kurior, som man då
sade: jordägarkurian (godsägarna), stadskurian (bourgeoisin),
bondekurian och arbetarkurian. Valen var indirekta i flera etapper.
Valen var i verkligheten ej hemliga. Vallagen tryggade en
kolossal övervikt i duman åt en handfull godsägare och
kapitalister över arbetarnas och böndernas miljoner.
Genom duman ville tsaren avleda massorna från revolutionen.
En betydande del av bönderna trodde vid denna tid på
möjligheten att génom duman erhålla jord. Kadetterna, mensjevikerna
och socialistrevolutionärerna bedrog arbetarna och bönderna och
försökte intala dem att det vore möjligt att utan uppror, utan
revolution uppnå den ordning, som folket behövde. I kampen mot
detta folkförräderi förklarade bolsjevikerna och genomförde i
enlighet med det beslut, som fattats på Tammerforskonferensen,
boj-kottaktiken mot första Riksduman.1
Under kampen mot tsarismen krävde arbetarna därjämte att
partiets krafter skulle enas, att proletariatets parti skulle förenas.
Bolsjevikerna, som var rustade med Tammerforskonferensens
kända beslut om enhet, stödde detta krav av arbetarna och
föreslog mensjevikerna att inkalla en föreningskongress för partiet.
Under arbetarmassornas tryck blev mensjevikerna tvungna att
gå med på förenandet.
Lenin var för förenande, men ett sådant förenande, att menings-
1 Tsarrysslands lagstiftande institution, som valdes på grundvalen av
en antidemokratisk vallag. — övers.
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
