Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödgades M. i februari 1890 utträda ur
förbundsstyrelsen.
MELIN, OLOV EDVARD, sättare, född
4 juli 1889 i Hudiksvall. Började yrket i
Hudiksvall 1904, erhöll 1909 anställning å
Norstedt &. Söner, varifrån han via Iduns
Tr.sA.sB. (1925-1933) förflyttades till
Esselte A.sB. — 1913—1921 ledamot av
Norstedts personalklubbsstyrelse samt upps
bördsman 1913—1919, ordförande i Iduns
personalklubb 1925—1931, ordförande i
Esseltes kartellstyrelse 1934—1935, från
1933 ordförande i Esseltes sätteriklubb.
1929—1936 vice ordförande i Civilsättares
sektionens styrelse. Sekreterare i Norstedts
semesterhemsförenings styrelse ett tiotal år
samt sekreterare i Norstedts sjukkassa ses
dan 1932. — Ledamot av förbundsstyrels
sen sedan 1936 års förbundsmöte. (364)
MOBERG, CARL, född i Stockholm 28
december 1872. Första anställning i yrket
å J. V. Svenssons boktryckeri, Mästers
samuelsgatan 57, 1889. Har arbetat i yrket
å en del tryckerier utomlands, därav under
4 år i Norge, bl. a. å Moestues tryckeri i
Oslo. Återkom till Sverge 1902. Anställd
å P. A. Norstedt a Söner 1902—1909
(avskedad efter storstrejken). F. n. ses
dan 1916 å Fahlcrantz’. Ordförande i pers
sonalklubben, uppbördsman. Tillhörde
förbundsstyrelsen 1906—1907. Har repres
senterat Typografiska föreningen i Stocks
holm å samtliga förbundsmöten som ägt
rum 1904—1924 samt å en del distriktss
möten. Varit ordförande i sektionernas
arbetsutskott samt vice ordförande i upps
bördsmannaklubben. (192)
MÅRTENSSON, LARS AUGUST,
handsättare, redaktör, tryckeriföreståndare,
född 19 juli 1863 i Kristianstad, kom 1874
i lära å Kristianstads Allehanda och seders
mera å Kristianstadsbladets tryckeri. År
1889 flyttade M. från Skåne till Stockholm,
där han efter kortare konditioner å Fäders
neslandet och Haeggströms tryckerier hams
nåde på Aftonbladet. Där stannade han
tills han erbjöds platsen som faktor vid
Jacob Bagges tryckeri, vilken plats något
år senare utbyttes mot en anställning i fös
delsestaden. Denna blev dock icke långs
varig och år 1909 erhöll Lars August platsen
som tryckeriföreståndare vid Östergötlands
Dagblad. Detta blev hans längsta kondi»
tion, eller till 1930, då han på grund av
hälsoskäl måste lämna yrket.
M. inträdde den 1 september 1889 i
Svenska typografförbundet genom Stocks
holmsavdelningen och erhöll därvid n:r
1252. M. kastade sig omedelbart in i orga>
nisationsarbetet och ett halvår efter del
han inträtt i förbundet satt han i förbunds»
styrelsen, dit han inkallats i egenskap av
suppleant. I förbundsstyrelsen tjänstgjorde
han som sekreterare 1890—1895 och under
åren 1896—1898 som förbundsstyrelsens
ordförande. Ären 1890—1894 var han sams
tidigt ordförande i Typografiska förenins
gen i Stockholm och från 1893 redaktör
för Svensk TypografsTidning. Sedan 1898
års förbundsmöte beslutat att redaktören
för förbundsorganet icke samtidigt fick
innehava plats inom förbundsstyrelsen, uts
gick M. ur förbundsstyrelsen, men bibes
höll redaktörsposten, som han innehade till
1901 års slut.
1917 anslöt sig Lars August till faktorss
förbundet och 1921, då faktorsförbundet
— efter Svenska typografförbundets mön»
ster — skaffade sig förbundsstyrelsemeds
lemmar även i landsorten, var Lars August
självskriven. Han tjänstgjorde i denna
egenskap till 1930, då han på grund av
sjukdom lämnade det aktiva arbetet inom
såväl yrket som förbundet.
Under sin verksamhet i Svenska typo>
grafförbundet utvecklade M. en stor energi.
Hans medlemsskap av förbundsstyrelsen ins
föll under 1890stalet, då förbundet hade
att genomkämpa sina första lönerörelser
och som dessa måste genomföras platsvis
och tryckerivis, fingo förbundsstyrelsens
medlemmar ordentligt ligga i, ty det var
endast få platser, där avdelningarna hade
fasthet och kurage nog att själv genoms
driva tariffernas antagande. På M. kom
under denna tid lejonparten av arbetet och
han utförde detta på ett förtjänstfullt sätt.
Redan från början avogt inställd till den
socialdemokratiska åskådningen, kom han
779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
