Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läns* och provinsmöten. — Distrikten
och distriktsmötena.
Det VAR MALMOAVDELNINGEN som
först kom på tanken att sammankalla representanterna för en provins för att
med dem samråda i för avdelningarna och förbundet viktiga frågor. När
denna provins* eller länsmötesrörelse i slutet av 1880*talet tog sin början
funnos två synnerligen brännande frågor inom den svenska typografvärl*
den, nämligen tariffrågan och frågan om ömsesidighet med utlandets typo*
grafer. Båda frågorna hörde på sätt och vis samman, ty för en god och
för typograferna segerrik lösning av tariffrågan fordrades att de svenska
typograferna hade så starkt stöd som möjligt och detta stöd måste i främsta
rummet hämtas från kollegerna i utlandet, ty den svenska fackförenings*
rörelsen var vid denna tid så svag som gärna var möjligt — och något stöd
kunde man alltså inte hoppas därifrån.
Det första av dessa provinsmöten hölls den 7 juni 1889 å Johanneslust,
ett dåtida utvärdshus vid Sallerupsvägen norr om Malmö. Till detta möte
hade kallats och tillstädeskommit ombud från Malmö, Landskrona, Lund,
Kristianstad och Ystad. Från Danmark hade en del kolleger inbjudits och
tillstädeskommit. Huruvida förbundsstyrelsen inbjudits till detta möte,
kan icke utletas ur befintliga handlingar. Emellertid uppgjordes vid detta
tillfälle den tariff, som sedermera — eller 1893 — infördes på Malmötryc*
kerierna och övriga tryckerier i Skåne, vilket gav åt denna tariff benäm*
ningen Skånetariffen.
Skåneavdelningarna hade naturligtvis lust att så snart som möjligt gå till
attack för genomdrivandet av sin tariff. Men de ställde sig tveksamma på
grund av Svenska typografförbundets styrelses "utrikespolitik", som gick
ut på, icke att stärka, utan i stället lösgöra sig från förbindelserna till ut*
landet, vilka Skånekollegerna ansågo vara absolut nödvändiga, om en god
utgång av tariffrörelsen skulle kunna tryggas. När därför förbundssty*
relsen, stödd på 1892 års förbundsmötes beslut att tariffrörelsen skulle
börja samtidigt i Malmö och Östersund, uppmanade Skåneavdelningarna
att gripa sig an, förklarade en den 27 november 1892 i Malmö samman*
493
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
