- Project Runeberg -  Svenska typografförbundet 1887-1936 : ett svenskt fackförbunds historia /
332

(1937) [MARC] Author: Nils Wessel - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Innan de egentliga förhandlingarna började hade förbundets represen»
tanter att taga del av boktryckareföreningens förslag till garantibestäm»
melser. Vid granskningen av dessa visade det sig emellertid, att boktryc*
kareföreningen begärde att säkerställandet endast skulle ske från förbun*
dets sida. Förbundets representanter ställde sig bestämt avvisande till ett
dylikt förslag och betonade, att enda förutsättningen för att en dylik över»
enskommelse skulle komma till stånd vore, att båda organisationerna
betraktades såsom fullt jämställda parter.

Med förbigående tills vidare av garantifrågan upptogs emellertid under
fil. d:r Gunnar Huss’ ordförandeskap tariffrågan till realbehandling. Den
4 maj hade nämligen boktryckareföreningens tariffkommitterade under led»
ning av C. Ramström överlämnat sitt förslag till ny tariff. Detta skilde sig
i många avseenden från det förut gällande avtalet. Sålunda föreslogs infö»
randet av timlön i stället för veckolön för fast avlönade arbetare. Med av*
seende på ordinarie arbetstidens längd föreslogs ingen förändring, men det
begärdes att, i händelse av arbetsbrist, arbetsköparen skulle kunna förkorta
arbetstiden, naturligtvis med indragning av den bestämda timlönen. Vidare
begärdes att timlönen skulle kunna utgå med lägre belopp åt arbetare, som
genom ålderdom, sjuklighet eller annan orsak voro mindre arbetsföra.
Samma graderade löneskala, som gällt för civilsättare, begärdes även för
tidnings» och maskinsättare. Maskinsättaretariffen hade i övrigt undergått
en genomgripande stympning. Där funnos icke kvar några andra bestäm»
melser än att maskinsättare skulle vara skyldig prestera å linotypemaskin
6,500, å monolinemaskin 5,500 samt å typographmaskin 4,500 bokstäver
korrigerad sats pr timme såsom minimum, då full tillgång till manuskript
funnes samt att maskinsättare skulle vara fullt kunnig i maskinens skötsel.
I konsekvens härmed var den passus slopad, som bestämde att endast
utlärda handsättare finge användas som maskinsättare. Lönebestämmel»
serna för formatpåläggare, reviderare och buntmakare ävensom för korrek»
turavdragare på tidningarna voro slopade. Bestämmelserna om extra ersätt»
ning åt tryckare, som sköta två pressar, iläggningsapparat, falsmaskin eller
motor, voro slopade. Väntpengar åt beräkningssättare föreslogos skola bort»
falla. Den ordinarie arbetstiden skulle kunna få förläggas till vilken tid
som helst på dygnet. I anslutning härtill krävdes att ingen ersättning skulle
utgå för arbete under måltidsrasterna. Ej heller skulle stadgas någon
bestämd fritid efter övertidsarbetets slut. Övertidsbetalningen föreslogs för
alla kategorier skola utgå med minst 50 procents förhöjning för de tre
första timmarna före och efter den ordinarie arbetstidens början och slut.

332

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/styf36/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free