Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är ju icke obekant, att tillgången på arbete å boktryckerierna under sommarmånaderna
oftast är mycket ringa, så att man under denna tid kunde undvara en eller annan av sina
arbetare. Om vintern däremot, då arbetstillgången vanligen är större, söker man, så vitt
möjligt är, hjälpa sig med den personal man har, men skall det då möjligen förekom*
mande överarbetet betalas med intill 100 % förhöjning, ökar man i stället personalen, då
man slipper överarbete, och så stå återigen en del av arbetarna sysslolösa på vårsidan.
Vore det därför ej skäl att nedsätta anspråken till t. ex. respektive 35 och 70 % förhöjning?
Vad punkten 37, om minimilönen för veckoarbetare, beträffar, så kunna vi ej ingå på
densamma. En ordentlig och flitig arbetares billiga fordringar ha vi gått och skola alltid
gå till mötes, men att vi skola gå in på att betala
en mindre kunnig eller oordentlig arbetare en så
hög veckolön, anse vi vara väl mycket begärt. (Det
begär heller icke tariffen. Den ålägger ingen boks
tryckare att i sitt arbete antaga någon okunnig eller
oordentlig arbetare. Det troliga vore, att om hrr
principaler ratade dessa kategorier, så skulle mycket
förbättras. Den oordentlige skulle därigenom tvins
gas att bli ordentlig och den okunnige eller oduglige
att söka ett annat förvärvsområde, där han bättre
lämpar sig. En obestridlig sanning ligger i påstås
endet: "På principalen beror det hurudan arbetaren
är!" Red:s anm.) Hade det ej varit en sådan kon*
kurrens inom samhället, som här är, i det ofta å
vissa tryckerier arbeten utföras till ett pris, som ej
ens betalar sättningskostnaden, så hade det varit
mindre att säga om denna punkt. Under nuvarande
förhållanden är det ju omöjligt att upprätta ett "hålls
bart" kostnadsförslag. För övrigt kunna vi ej gilla
principen att den låte och oordentlige arbetaren
skall avlönas lika med den flitige och ordentlige.
Vad antalet lärlingar beträffar, så har det ej varit
så övermåttan stort i vårt tryckeri (2 à 3 på 4 à 5
konstförvanter) och vi ha under vår snart 21såriga
tillvaro som boktryckare endast utfärdat 6 utlärlingsbetyg. (Då det medgives att man
städse haft 2 à 3 lärlingar på 4 à 5 utlärda [i förra hälften av året stodo härstädes 2 sättares
lärlingar, 1 sättare och de båda ägarna], men under 21 år utfärdat endast 6 utlärlingss
betyg, så bevisar det för oss motsatsen av vad C. A. A—n &. Comp. velat bevisa. Man har ju
då litet emellan bytt om lärlingar, vilket bestämt är för yrket sämre, än om de alla veders
börligen utlärts och sedan fått stanna kvar som utlärda. Red:s anm.) Vi anse det ej
vara fördelaktigt för oss själva att antaga för många lärlingar, men i detta fall förbehålla
vi oss handlingsfrihet. — — —
Att understödja eder reshjälpskassa äro vi ej obenägna till, i förhoppning att dessa medel
ej användas till något för reshjälpskassan främmande ändamål (!) — Vi anhålla emellertid
att för vår del få inlägga en gensaga emot ett uttryck i förbundets cirkulär. Det heter
nämligen: "de resandes stora antal har tillkommit genom hrr arbetsgivares vana att i yrket
154
HJ. EKELÖF.
Förbundsstyrelseledamot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
