Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kung Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
jag dikten handlöst strö sitt blomdoft på
det sämre med det bättre, — intet att försmå!
Uch nu, hvar äro dessa valda tungor
med klassisk ordkonst, snillets rika gåfva,
att tala ut hvad sorg som Norden har?
Ar ingen luft i dessa ädla lungor,
och Pindens näktergalar, månn1 de sofva?
ha sjelfva tiggarsångarne ej qvar
en enda ton att sjunga hvad han var,
den döde, som dock nyss en dubbelkrona bar?
Är re’n han glömd, förrän det gömmas hunnit
bland konunga-relikerna, hans hjerta,
i Riddarholmens vigda grafkapell?
Ha dessa år, som af hans lif förrunnit
i martyrqval, i långsam dödskamps smärta,
i natt och mörker förrän det värdt qväll,
re’n vältat sekler, som ett snötäckt fjäll,
emellan oss och honom ^konung Fridesäll?^
Och skall det bli vårt Värf och bli vår ära,
vi simpla krigsmän i ett annat läger,
vi frihetens försmådda sångar-ätt,
att till hans grift vår aktnings fana bära,
det kraf att gälda, han hos Norden eger,
det minne tolka, som är mannens rätt
liksom hans dom, ett ord på ärligt sätt,
i sorg, men ej i „blonder och juveleru klädt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
