Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anne-Marie, en idyll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
åt lågorna det andra skonslöst dömmes,
(en massa, — till och med på “papier rose“!)
med miner, vexlande som lynnet, nycken,
han rifver det dock först i tusen stycken.
“Baptist!" — på dörrn ses kammartjenarn glänta,—
“på klockslaget, som sagdt, jag färdig är,
se till, att ej på vagnen jag får vänta!“
— “Jag tänker, herre! att den straxt är här“.
“Och vägarna befunnits –?“ “Excellenta!
det som ett ingenting till Fittja bär,
der trenne fålar på en vink stå klara. —“
— “Tre stormar heldre! — Godt! låt nu mig vara!“
Han slår schatullet till, — han nyckeln vrider
två gånger kring, — allt är på bästa vis
förvaradt, skrinlagdt så till andra tider;
af pappersskräpet der, (han kall som is,
en ny Herostrates, till verket skrider,)
en brasa tänds i kammarns marmorspis;
på flammans häxedans hans öga stirrar,
men tanken vidt omkring derunder irrar,
“Om mina glada vänner detta kände,
blott halfvägs anade, hur det är fatt,
(nu kan det icke anas,) lätt det hände,
att någon toge sig sin död af skratt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
