Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en pjes, men denna var af styrelsen vorden i ett och
allt kasserad. Icke desto mindre företog han sig nu att
digta ett nytt sorgspel; det hette “Alfsol”. Äfven detta
kom visserligen tillbaka med protest, men Rahbek,
som förkunnade honom dödsdomen, tilläde imedlertid,
att det L stycket förekom så många guldkorn, att man
nog kunde med tiden vänta något dugligt från hans
hand, när han blott erhållit någon, bildning och gjort
några allvarsamma skolstudier. En adnan af teaterns
direktörer, nuvarande konferensrådet Collin tog sig
från denna stund af Andersen, och det är väl denna
man, som egentligen kan sägas hafva gjort det möjligt
för vår författare att blifva till hvad han är. Collin
skaffade honom ett kongligt understöd och en friplats i
Slagelse lärda skola. Andersen sändes straxt åstad att,
ehuru redan en uppvuxen yngling, bland småpojkar i
nästsista klassen begynna med grammatica latina.
Också här i latinskolen hade Andersen att utstå
många vedervärdigheter, isynnerhet tillfölje af sitt unT
derliga, något tafatta och ytterst veka väsen.
Kamraterna gjorde narr af honom och rektoren sjelf hade
honom icke sällan till skottrtafla för sina qvickheter.
Mer än en gång var Andersen i sitt missmod nära att
kasta boken i väggen, men der var alltid en eller annan,
som i sådana dystra ögonblick kom att uppmuntra
honom, han sväljde då sina tårar och återtog studierna
med fördubblad ifver och flit. Omsider 1828,
efter att sista året hafva genom ädla gynnares försorg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
