Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med Vären följa dess alla Gracer,
en hop med lärkor och ölfastager,
och nyckel pigor och violister,
och blåa sippor och fosforister,
torndyflar, fjärlar med granna fras,
och lårar, fulla med tolftums-gräs.
Fru Philomela vill blott till Skåne,
spänn för dess trilla vår gamla mäne!
Hon för sin hälsa ej lärer våga
att längre upp emot Norden tåga»
Stjelp af med henne på närmsta skog!
kör in med månen på Jerfva krog!
Hvar klippa ren på mustaschen tvålar,
och siskan qvittrar ocb domherrn skrålar,
ren orrar spela och strömmar döna
och hasselpåkarna stå helt gröna.
Fru Frejas spinnrock är satt i vrån,
hon mer ej tvinnar på silfvertrån.”
Detta är utan tvifvel en natur uppfattning,
hvilken, som sagdt, går betydligt in på det burleska,
och man finner dylikt i än mera påfallande grad
Öfverallt i Dahlgrens noveller; men mannen hade
dock äfven sina elegiska ögonblick, då han besjöng
naturen, blommorna och lärkorna med ren lyrisk
känsla, och man behöfver ej gå längre än till den
herrliga student-sången:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
