Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kon vandra om igen den väg, kon nyss gått. Om-
sider kann lion biskopens palats.
„Hans keligbet emottager ingen", var det tröst-
lösa svar kon fick. Hon var åter närä att förtvifla,
men klockorna ljödo alit fortfarande, ock kon tyck-
te att de med sinä väldiga malmtnngor sjöngo för
kenne: vänta ock koppas! Hon satte sig ned vid
den stora spiseln i vaktrummet, der en munter brasa
flammade, det enda muntra i denna ödsliga ock
mörka sai med sin svarta köga panel ock sinä fön-
ster kögt uppe under taket. Hon väntade en timme
ock åter en, tills kon tröttnade att räkna sin vän-
tans långa timmar. Det tycktes kenne som om ti-
den stannat i sin gång, der ute skymde det redan,
glöden i spiseln kade falnat, ock alit väntade kon
ännn. Då ändtligen slog timmen för kennes kopp;
en munk bad kenne stiga in, kans keligket bi-
skopen satt vid sitt middagsbord ock ville nu lyssna
tili kennes ankållan.
Himken förde henne genom flere tomma präk-
tiga rum tili biskopens matsal. Vaxljusen i kande-
labrerne ock den nammande elden i kaminen bely-
ste det stora rummet tillräckligt för att låta de
förgylda utskärningarna i taket, de franska liljorna
på väggarne ock den dyrbara servisen glänsa ock
skimra i balfdmiklet. Biskopen, en äldre man, satt
själaförnöjd ock belåten i en ofantligt stor karmstol;
kan körde någon komma, ock utan att vända sig
om, köjde kan sin bägare, köli den mot ljuset ock
betraktade genom kristallen den gnistrande diycken.
73
I CAEN,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
