Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖ8
manna politiken, genom ert stigande ci?i 1 iiatioit , förminskas, måste
det i »ig sjelft blif ra af allt mindre och mindre vigt, om en Stat ä>
af flågot större eller mindre omfång, Icke var Grekland mindre
Grekland för det, att Athen och Sparta voro afhvarandra oberoende
Grekiska stater? Och sålunda kan äfven Tyskland vara Tyskland, om
det ock är deladt i än så manga Tyska stater5 och Skandinavien kan
vara Skandinavien, om inom ,dess gränsor ock uppstode ännu flere
Skandinaviska stater, än de, som i närvarande ögonblick äro för han*
den. En förening af de trenne Hordiska rikena under en gemensam
styrelse kan saledes ingalunda anses såsom något nödvändigt mål för
Skandinaviska sympatkierna,
Är detta allt? — Mine Herrar! Hvad vi nu se är endast början
till något ännu större, ännu kerrtigare, hvars fullbordan i tiden väl
ej precist kan förutses, men som dock må få anas. Eller bedrager
jag mjgj när jag tror, ättade nu rådande nätionlighcts-sympathierna
endast äro förebud af ännu allmännare sympathier mellan folken? när
jag tror, att vi im se morgonrodnaden af den dag, då det skall var-»
da frid på jordenj då en gemensam civilisation skall förena alla folk
till ett fredligt, stort brödraförbund} då inga härar och fästningar
längre^skola behöfvas för att skydda Staters rättj då ingen eröfrare
mer skall tända krigets fackla på jorden? — Vi vete, huru tvedrägt
och ett blindt nationalhat i sekler söndrat Banskars och Svenskars
sinnen från hvarandra —- folk, dem likväl naturen, blodsbandet gjort
till bröder: nu har det fordna hatet lemnat rum för en, som vi hop-,
pajt, evig vänskap och brödratro. En sådan seger har civilisationen
omsider vunnit. Det är eget och glädjande att se, huru civilisationen
mer-och mer förenar menniskorna. I samhällets början känner
menniskan sig endast såsom medlem af en familj eller hord, och betrak-*
tar sig såsom naturlig fiende till alla andra, om än så närbeslägtade
familjer eller horder, Under samhällets vidare utveckling läror hoa att
betrakta sig såsom medlem af ett llike: lion lärer att känna sig så*
som Svensk, Dansk o. s. v. Snart blifver äfven denna krets för trång;
hon lär att känna sig såsom medlem af ett folkförbund, oberoende af
tillfälliga politiska råmärken. På denna punkt stå vi nu: Dansk,
Norrmän, Svensk känner sig i detta ögonblick såsom Skandinav^
Preussare, Sachsarc o. s. v. känner sig i detta ögonblick mer än
någonsin såsom Tysk. Men längre har ej häller civilisationen ännu
fotmått att sträcka sitt inflytande till alt förena nationerna. I sjelfva
verket, om vi betrakte nationer, som tillhöra olika folkfamiljer, så
finne vi, ännu den dag som i dag är, huru. ett vildt och barbariskt
nationalhat söndrar äfven de nationer från hvarandra, som stå i spel-,
sen för Europas och verldens bildning. Skulle man tro någonting
sådant v»ra möjligt? Men så är det: menniskorna kunnat endast gradvis
framgå på civilisationens bana. Det fordrade sin titi, innan olik*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
