Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIEL ODLING. 197
ställning såsom kollegium och omdanades i öfverensstämmelse med det så
kallade byråsystemet.
De nyinrättade embetsverken äro i allmänhet inrättade enligt
byrå-oller enrådighetssystemet, enligt hvilket, i motsats till det gamla
kollegialsystemet, chefen allena besluter. Under de senaste åren har en mängd
nya föreskrifter för styrelseverken utfärdats, och flere mer eller mindre
omfattande förändringar inom dessa hafva desslikes vidtagits i samband med
en sedan flere år pågående lönereglering för deras embets- och tjenstemän.
Någon väsentligare förändring till sina hufvudgrunder har förvaltningen i
sin helhet i senare tider dock ej undergått.
Materiel odling.
Ny* ästgter i statshushållning. — Deras tUIImpnlng 1 lagstiftningen. — Jordbrukets ntreckllng.
— Bergsbruket. — Skogshushållningen. — Ingkraften. — Fabriker oeh manufakturer. — SJCfarten
oeh handeln. — TnllnppbOrden. — AllmSnna rffgar, kanaler oeh jerorSgar. — PosUIsendet oeh
telegrafen. — Kreditanstalter och pennlngrgsen. — Statistiska centralbyrån.
Intet tidhvarf i vår historia har att uppvisa en raskare utveckling på
den materiela odlingens område än det, hvari vi lefva. Flere äro de
orsaker, som framkallat detta gynsamma förhållande. Ostördt af yttre
förvecklingar, har Sverige under ett snart sjutioårigt oafbrutet fredslugn fatt
egna sina krafter odelade åt det fredliga arbetet på sin andliga och materiela
förkofran. Genom den lifliga beröring, hvari det till följd af den vidgade
samfärdseln kommit med andra länder, har det i högre grad än någonsin
tillförno kunnat draga fördel af det stora mellanfolkliga utbytet af varor och
ideer. En rikedom af nya ideer har sålunda inströmmat i landet,
förbättrade arbetssätt hafva införts, och slöjdfliten har vändt sig åt andra banor.
Men icke mindre i ögonen fallande är det välgörande inflytande,
lagstiftningen utöfvat på vårt ekonomiska välstånd.
Utgåendo från den berömde skotske nationalekonomen Adam Smiths
läror om arbetets och bytets frihet, har den nyare i^ationalekonomien
segerrikt bekämpat det föregående århundradets på merkantilsystemet grundade
skyddssystem. Såsom sitt första vilkor för ekonomiskt välstånd har hon
uppstält frihet för näringslifvet att utveckla sig sjelft, oberoende af all
inblandning från statens sida. Hon har visat, hvad som äfven erfarenheten
har bekräftat, att statens förmynderskap öfver näringarna verkat mer skadligt
än välgörande, att det skydd, den gifver den enskilda näringsgrenen, blott
är en gåfva åt näringsidkaren, gifven på bekostnad af andra näringars lycka
och välstånd, att skyddssystemet, långt ifrån att befordra kapitalbildningen,
i stället tvärt om försvårar den samma, och att den så mycket fruktade fria
tätlan, hvilken man genom skyddstullar och införselförbud velat förebygga,
är den kraftigaste häfstång för hela det materiela lifvets utveckling, och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
