Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ståndpunkt vid denna tid var hans sträfvan att fä tryckfrihetsförordningens
egenskap af grundlag upphäfd, hvarom älven proposition, kontrasignerad af
Sparre, afiäts till 1853 års riksdag, en proposition, som naturligen föll, dock
torst vid följande riksdag, såsom en konservativ minnestecknare yttrar, »till
följd af alla tidningarnas samstämmiga olåt».
o
Aret 1852 var för konung Oskar ett bekymmersamt år. Länge lidande
af en svag helsa, angreps han våren detta år af en lefversjukdom, som
nödgade honom att uppsöka en utländsk brunnsort och öfverlemna styrelsen
öf-ver de båda rikena åt en af de svenska och norska statsråden sammansatt
interimsregering. Med någorlunda återstäld helsa återvände han till sina
riken och ankom till Kristiania i september 1852, men här träffades han af det
hårdaste slag, i det hans andre son, den för sitt blida väsen allmänt älskade,
estetiskt bildade prins Gustaf,
hertig af Upland, efter en kort sjukdom
den 24 september här plötsligt
bortrycktes af nervfeber. Sorgen öfver
denna förlust bröt å nyo konungens
helsa; återkommen till Stockholm,
insjuknade han i tyfus, och först i
april 1853 kunde han efter en
sjukdom, som fört honom till grafvens
brädd, återtaga riksstyrelsen. De
forna krafterna återvann han aldrig.
Hösten 1853 samman trädde
rikets ständer åter till en lagtima
riksdag, som öppnades den 21
november. Ordet hos riksstånden fördes af
landshöfdingen, grefve Henning
Ha-milton, den nye erkebiskopen Hans
Olof Holmström, borgmästaren P.
J. Lagergren och den konservative
riksdagsfullmäktigen Nils Strind- 79‘ Upl,Ba
lund. Det sedan föregående riksdag
hvilande lagerbjelkeska representationsförslaget förkastades i tre stånd; för
öfrigt trädde under denna riksdag de politiska frågorna mer och mer i
bakgrunden, till stor båtnad för de många vigtiga lag- och ekonomiska frågor,
hvilka nu förelågo till behandling.
En af de vigtigaste bland dessa var bränvinslagstiftningen.
Verkningarna af den i all synnerhet från Gustaf III:s tid tilltagande
dryckenskapslasten, hvilken i väsentlig grad befordrades af husbehofsbränningen och
spritdryckernas prisbillighet, voro allt för synbara, för att de ej skulle ådraga
sig statsmakternas uppmärksamhet. Från början af 1830-talet hade talrika
nykterhetsföreningar och nykterhetssällskap uppstått i landet med syfte att
kraftigt motverka det onda. Dock var motståndet ej ringa, helst som mången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
