Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra af pressens män det vid denna riksdag mer än vanligt svårhandterliga
bondeståndet, och under riksdagens senare skede blef det företrädesvis dessa
båda stånd, som skördade frukterna af den nordin-anckarsvärdska koalitionens,
utsäde.
Konstitutions- och statsutskotten nagelforo under hela riksdagen på det
noggrannaste med både den afgångna regeringen och den nya. Den 2 juni 1840*
aflät konstitutionsutskottet sitt anmärkningsmemorial med anledning af
granskningen af statsrådets protokoll. Det blef af skarpaste slag. De afgångna
och de från förra konseljen ännu qvarstående rådgifvarne stäldes, för öfverträ*
delser af grundlag eller allmän lag eller för underlåtenhet att förhindra så*
dana öfverträdelser, i 31 särskilda mål under åtal för riksrätt enligt 106:a
paragrafen regeringsformen, och deijemte anmäldes icke mindre än 72 an*
märkningar efter 107:e paragrafen regeringsformen mot samma rådgifvara
för det sätt, hvarpå de utöfvat sina förtroendeembeten. Äfven konungen
skonades ej; ty ehuru till formen riktade mot statsråden, gälde dock flera
af dessa anmärkningar konungen personligen. Genomläsningen af de många
anmärkningspunkterna gör ett pinsamt intryck, ty den skadelystna ifvem
att uppspåra äfven de obetydligaste anledningar till anmärkningar röjer
sig-i dem omisskänligt, och biskop Tegnér kunde derför i sitt anförande rörande
utskottets dechargebetänkande, hvilket han kallade »en klandersjukans och
splitets riksakt», icke utan skäl uttala, att utskottets ledamöter snarare upp*
trädt som partisinnets än grundlagens och sanningens ordförande. Att många
af de gjorda anmärkningarna voro fullt befogade, att det senast följda re*
geringssystemet åsyftat allt annat än att stadga ett konstitutionelt regerings*
sätt i riket, att pröfningen af de vigtiga, på dagordningen stående
lagförslagen blifvit onödigtvis fördröjd, att rådgifvarne ej med tillbörlig kraft pro*
testerat mot konungens personliga uppfattning af grundlagen, då denna
befunnits vilseledd, att de med ett ord ej »med nit, skicklighet och drift»,
omfattat sitt förtroendekall — allt detta och mycket annat af hvad som
anmärkts var sant, men man hade dock kunnat hoppas, att de gamla
ministrar-nes afskedstagando och departementalstyrelsens införande, hvarigenom re*
geringen sjelf visat sig hafva insett nödvändigheten af ett mera
konstitutionelt styrelsesätt, skulle hafva gjort utskottet mera försonligt stämdt.
Efter heta strider i stånden blef betänkandet omsider hos adeln och
presteståndet lagdt till handlingarna. Borgar- och bondestånden deremot
återförvisade betänkandet med anledning af dess formela beskaffenhet till
utskottet, hvilket dock derpå i ett förnyadt memorial af den 28 augusti
förklarade sig icke anse någon anmälan efter 107:e paragrafen vidare påkallad,,
enär de fleste af de rådgifvare, mot hvilka anmärkningar riktats, redan
af-g&tt ur konungens råd l.
Den nyo justitiestatsministerns ställning blef ej länge hållbar. Utan att
1 Äfven riksrättsatalen ledde till intet. Domen åfkunnades forst den 2 juli 1842.
Åtalen ogillades, »och de anklagade gingo samtliga utur den hotande faran lika
oskadado-aom de tre visa männen, hvilka den babyloniske tyrannen lät kasta i en brinnande ugn».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
