Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ström. Lagerbring var on duglig embetsman af den gamla skolan,
vilje-kraftig och karaktersfast, för öfrigt en varm vän af centralisationssystemet och
en ifrig förkämpe för en stark regering, hvadan han äfven 1812 ansägs hafva
understödt de maktutvidgningsförsök, som yttrade sig i genomförandet af
indragningsmakten. Mörner, en af 1809 års män och desslikes en af
kommissarierne i Norge 1814, hade öfvergått från den liberala sidan till den
konservativa* men denna hans öfvergång var en följd, mindre af hans
förändrade samhällsställning än af hans öfvertygelse, för hvilken han alltid
kraftigt kämpade, stundom kansko med nog mycken hetta. Sköldebrand, som
vid sitt namn föst hågkomsten af den vackra fäktningen vid Bornhöved, var
en lärd man, vän af poesi och konst, men mindre intresserad af statssaker.
Cederström hade i yngre åren gjort sig känd som en skicklig och tilltagsen
sjöman, hade 1808 synnerligen utmärkt sig för raskhet vid återtagandet af
det af ryssarne besatta Gotland, men hans hufvud var, såsom han sjelf yttrat,
icke för planer och kontraplaner, utan för att segla och släs på sjön, och det
var sålunda mot sin egen verkliga böjelse, han inkallades i statsrådet.
Genom sina konungska grundsatser och sin eftergifvenhet för den högsta viljan
vann han likväl, och det i högre grad än någon annan vid denna tidpunkt,
Karl Johans synnerliga förtroende och ynnest, men det sidoinflytando han
ansågs utöfva ådrog honom hans embetsbröders ovilja, och hans obekantskap
med den civila förvaltningen och likgiltighet för de konstitutionela formerna
skulle i sinom tid vålla hans oförd och fall. Yid Lagerbrings frånfålle 1822
kallades till hans efterträdare tillförordnade presidenten i krigskollegiet Karl
Axel Löv en hjelm, i det föregående känd som en skicklig diplomat, fyndig
och talför, hvars strängt konservativa åsigter en långvarig vistelse vid kejsar
Alexanders hof ingalunda bidragit att förminska. Yid Flemings utträde ur
statsrådet 1824 intogs hans plats af Gustaf Fredrik Yirsén.
Statssekreterare vid en föregående tidpunkt, hade Yirsén då genom ränker blifvit
undanträngd från föredragningen vid konungens rådsbord och mot sin vilja insatts
såsom president i statskontoret; nu återkallad i konseljen, kundo han genom
sina omfattande insigter i forvaltningsmaskineriets alla delar och sin
ovanliga arbetsförmåga med lätthet fördunkla de embetsbröder, genom hvilkas
bemödanden han förra gången måst lemna rådsbordet.
Åf do förra statssekreterarno stod den nitiske Nils von Rosenstein ännu
någon tid qvar, till stor båtnad för ecklesiastikärendena, inom hvilket
område lifaktigheton var synnerligt stor under Karl Johans första regeringstid.
Efter Rosensteins slutliga afgång 1822 öfvertogs hans embete af kanslirådet,
sedermera biskopen i Kalmar, Anders Karlsson af Kullberg. Af öfriga
statssekreterare må särskildt nämnas statssekreteraren för finansärondena Karl
af Klintberg, efter hvars förflyttning till presideniskapet i kammarkollegiet
finansportföljen öfvertogs af den erfarne, kunnige finnen Karl David
Skog-man. Generaladjutant för armeen var sedan 1815 generallöjtnant Magnus
Fredrik Björnstjerna, hvilken förvärfvat sig sina militära lagrar i 1808,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
