Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häfda kronans urgamla prerogativ och å den andra åtcrgåfvo rikets ständer
deras sjelfständiga ställning till konungen och bildade en af regeringen
oaf-8ättlig högsta domarmakt. »Utskottet, så hette det i konstitutionsutskottets
ofvan anförda memorial till 1809 års ständer, har sökt att bilda en styrande
makt, verksam inom bestämda former, med enhet i beslut och full kraft i
medlen att dem utföra; en lagstiftande makt, visligt trög till verkning, men
fast och stark till motstånd; en doraarmakt, sjelfständig under lagarna, men
ej sjelfherskande öfver dem. Det har vidare sökt att rikta dessa makter till
inbördes bevakning, till inbördes återhåll, utan att dem sammanblanda, utan
att lemna den återhållande något af den återhållnas verkningsförmåga.» I
dessa ord ligga den nya grundlagens innehåll och anda klart och tydligt
uttryckta.
Emellertid visar en jemförelse
mellan 1772 och 1809 års regeringsformer
icke så få olikheter, äfven om dessa
ej kunna sägas vara grundväsentliga.
Konungen eger enligt den sist nämda
regeringsformen den styrande och
verkställande makten allena, men han måsto
i alla ärenden, innan han utöfvar sin
beslutanderätt, höra sina
konstitutio-nela rådgifvare. Dessa, som utgöra
statsrådet, äro till antalet nio,
nämligen justitiestatsministem, hvilken
tillika är ledamot af konungens
högsta domstol, statsministern för utrikes
ärendena, sex andra statsråd och
hof-kansleren, men utom dessa eger äfven
den föredragande statssekreteraren säte
och stämma vid konungens rådsbord.
Statsråden, som utnämnas och
afsät-tas af konungen, äro ansvariga inför
riksdagen »icke blott för yttrade rådslag, utan äfven för deras tystnad, då
de bort råda». Skulle konungen vilja fatta ett beslut, som strider mot
grundlagen eller allmän lag, äro statsråden pligtiga att till protokollet göra sina
föreställningar deremot. Strider konungens beslut mot regeringsformen, är
det föredragandens rättighet och pligt, då ett sådant beslut skall utfärdas,
att derå vägra sin kontrasignation, utan hvilken ingen från konungen
utgående expedition eller befallning, utom i så kallade kommandomål, får
åt-lydas. Yägrar föredraganden sin kontrasignation, nedlägger han äfven sitt
embete, hvilket han icke får återtaga, förrän rikets ständer hans förhållande
pröfvat och gillat. Sålunda var statsrådet liksom det förra rådet en i
grundlag stadgad institution. Men det blef ej ett regerande råd såsom
frihetstidens, utan underordnadt konungen, som allena besluter; det kunde ej heller
Sverige» historia. VI. 2
10. Baltsar Bogislaus von Platon
(1766—1829).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
