Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 STRIDSSKRIFTER
krets. Hela rörelsen växte till en andlig
reformation, fullt ut så betydelsefull i sina verkningar som
någonsin den politiska omstörtningen i Frankrike,
men blev dessutom ett germanskt självförsvar mot
dennas innehåll av återvaknande klassicitet. På
samma gång upptog germanismen från Frankrike
den rent sociala behållningen. Med fyndigare
skicklighet kunna i sin omedvetenhet icke
rasinstinkterna skicka arvfienden att hämta det
gyllene skinnet och sedan åter igen slå av honom
hjälmen och nita fast hans svärd i skidan. Och
dock kunde germanismen denna gång lugnt göra
det med den starkares rätt, ty just i
nyromantikens filosofiska och konstnärliga omdaningsverk
hade germanismen sprungit upp från tuvan och
förstått sig själv. Det var ju visserligen ingalunda
första gången, som känslan yrkade på rum. Redan
i Italien tala icke ensamt Toscanas stora skalder
om känslans betydelse, utan hon orsakar tid efter
annan smärre uppresningar mot klassicitetens kyla.
Det förefaller till och med nästan som en ödets
artighet mot germanismen att den akademi, som
ett antal italienska Vitterhetsidkare stiftade till
minne av drottning Kristina, just visade hornen
mot det alltför konstmässiga hos samtiden och
sysslade med arkadiska herdekväden, om också
dessa i sinom tid förlorade liv och doft. Även
det folkliga, det enkla, det naiva stelnar liksom
allt annat efter några snabba årtionden i tomma
former. Ingenstädes uppreste sig dock inbillning
och känsla med en sådan obetvinglig våldsamhet
som hos germanismen, som därmed omsider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
