Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16 Kapitlet. Sommarfälttåget i norra Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han som begåfvad med en snabb uppfattning, laglydig, redlig och
ädel i detta ords rätta och skönaste bemärkelse.
Wredes första åtgärd, sedan han öfvertagit befälet, blef att
försöka rädda så mycket som möjligt af de förråd, som enligt
konventionen i Kalix med orätt skulle tillfalla fienden.
Den norra armén utgjordes numera endast af Cronstedts
trupper, hvilka vid denna tidpunkt befunno sig i trakten af
Hernösand. Med dessa förenades nu de norrländska regementen, som
stodo under befäl af öfversten, grefve Nils Gyldenstolpe. Wrede
sände befallning till Cronstedt att rycka norrut, hvilket dock blef
nästan outförbart, i det att oöfvervinneliga svårigheter reste sig
i vägen; då såväl lifsmedel som dragare saknades, omöjliggjordes
större trupprörelser. För att dock göra hvad han kunde, lät
Cronstedt öfverstelöjtnant Furumark med en bataljon västerbottningar,
Vasabataljonen och några karelska dragoner, inalles omkring 650
man, tåga fram till Skellefteå, och något senare sändes Duncker
med 200 man savolaksare till Löfånger. Det gällde att före
ryssarna hinna fram för att rädda förråden.
Ryssarna hade emellertid sändt kommissarier söderut, och
dessa lyckades utan svårigheter bemäktiga sig de rika förråden i
Luleå. Kommendanten i nämnda stad, major Sunn, ansåg sig
nämligen ej vara berättigad att bryta Gripenbergs löfte, hvarför
han oaktadt han väl hade hunnit bortföra eller förstöra största
delen, dock förbjöd sina underordnade att vidtaga några som hälst
åtgärder till räddning af arméns tillhörigheter. Flera kanoner och
ansenliga upplag af lifsförnödenheter föllo sålunda i fiendens
händer. Till stor del tack vare nämnda omständighet blef det
möjligt för ryssarna att underhålla sina trupper i dessa aflägsna
trakter.
Annorlunda förfor den energiska generalintendenten G. F.
Klingstedt, hvilken skyndat Furumark i förväg till Skellefteå. Ehuru
utan någon beväpnad styrka att stödja sig på, uppträdde han med
sådan kraft och bestämdhet mot de ryska kommissarierna, att
desse, särskildt då de erforo Furumarks antågande, ej vågade
fullfölja sin afsikt, utan drogo sig bort. Klingstedt, hvilken sålunda
räddade 36 kanoner, 9,000 gevär och omkring 400 lass diverse
krigsförnödenheter, belönades, oaktadt civil tjänsteman, med
svärdsorden. Så snart de ryska kommissarierna aflägsnat sig,
uppbådade Klingstedt bönderna i trakten och läto dem forsla kronans
tillhörigheter söderut.
Efter konventionen i Kalix hade Schuvaloff långsamt tågat
fram och uppnådde Piteå först den 8 maj. Hans långsamma
rörelse var betingad af bristen på lifsmedel och den allt ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
