Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kapitlet. Striderna i skärgården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
löjtnant Imiteus med lika många kanonslupar till närheten af
Kimito-landet, för att därstädes betäcka en i hemlighet planlagd
landstigning på ön. Hjelmstjernas ställning invid Holmö afsåg
att understöda såväl Jönsson vid Sandöström som Klercker vid
Tervö sund.
Öfverstelöjtnant Jönsson hade emellertid efter
sammanstötningen med fienden stannat strax utanför det smala sundets
mynning och där intagit ställning i en halfbåge å ömse sidor om den
lilla Röfvarholmen, på hvilken ett batteri med fyra 12-pundiga
kanoner var uppfördt. Dessutom spredos 60 jägare i ked på
Sandöns södra strand, för att därifrån beskjuta de batterier och
trupper, som ryssarna förlagt på Kimito-landet.
På det högsta intresserad af den viktiga stridens utgång,
lämnade grefve Buxhœvden Åbo och anlände kort före drabbningen,
i sällskap med generalerna van Suchtelen och Kanownitzin, till
orten. Vestankärr gård erbjöd för de höga herrarna en
fördelaktig utsiktspunkt, hvarifrån de kunde iakttaga stridens gång. Till
sin flottas understöd hade Buxhœvden afsändt general Tutschkoff
III med omkring 1,000 man infanteri jämte en betydlig
artilleristyrka. Kanonerna uppställdes längs stränderna på fem batterier,
uppförda såväl på fastalandet som på Kimito-ön; dessutom
förfogade ryssarna öfver ett flytande batteri. Nämnda åtgärder ökade
betydligt fiendens styrka, och dess väl valda ställning erbjöd
förmånen af att kunna bestryka hela den svenska linjen från sidan.
Tidigt på morgonen den 2 augusti begynte ryssarna slunga
sina projektiler mot svenskarnas fartyg. Dessa dröjde ej att
besvara elden, och snart rasade en het strid. Tvenne gånger
omintetgjorde svenskarna ryssarnas försök att genombryta deras linje.
Den tappre Jönsson föll, dödligt sårad af en kanonkula, som
krossat hans ben, hvarefter Sölfverarm, som åter öfvertog befälet, till
det yttersta försökte hålla stånd emot den öfverlägsna fienden,
men det oaktadt blefvo alla ansträngningar förgäfves. Trots det
mördande kulregnet trängde ryssarna kraftigt fram och
svenskarna sågo sig tvungna att vika tillbaka.
Batteriet på Röfvarholmen togs af ryssarna med storm;
samtidigt kastade sig fientliga jägare från Kimito-landet i det grunda
vattnet och vadade öfver till Sandön, därifrån de fördrefvo de
svenska jägarna. Striden var således förlorad för svenskarna.
Hjelmstjerna hade visserligen med 6 galerer och 9
kanonslupar skyndat till undsättning, men uppehållen af motvind, stötte
han vid Hinstholmen på den retirerande flottiljen; där stannade
alla, formerande en ny försvarslinje. Ryssarna, som förföljde
Sölfverarm, ordnade äfven sina fartyg i en linje, hvarefter striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
