Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9 Kapitlet. Kriget förflyttas till mellersta Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I likhet med allt annat, som hade sitt ursprung från Gustaf
Adolf personligen, framtedde äfven detta företag redan från början
en mängd bristfälligheter. Främst i ögonen fallande var
detachementets sammanställning och dess beskaffenhet, ty två tredjedelar
utgjordes af landtvärnsbataljoner, hvilka saknade allt, hvad man
bör fordra af en mot flenden utsänd trupp. Dessa bataljoner voro
illa inöfvade, de saknade såväl dugliga vapen som kläder samt
hade otillräckligt antal officerare. Detachementet i sin helhet led
brist på lifsförnödenheter, så att v. Vegesack, då manskapet var
ombord på fartygen för att afsegla, skref därom: »Mitt
proviantbehof ökas dagligen, och ännu har jag ej fått någon undsättning
från Stockholm; likaså är hären i total penningebrist, ty
härvarande krigskommissarie medförde endast sin egen penningelösa
person». Och längre fram säger han i samma skrifvelse:
»Trupperna må för öfrigt sundt, och sjukantalet, vid den stora brist af
läkare, hvilkas personal utgör en öfver- och en underfältskär, ej
betydande».
Detachementets manstyrka var dessutom ej tillräcklig för den
uppgift, hvartill det blifvit bestämdt. Med en större truppstyrka
hade företaget antagligen haft framgång. Konungen räknade äfven
här på underverk från den finska befolkningens sida och hade
låtit v. Vegesack på förhand utsända budkaflar till trakterna längs
kusten. »Finlands inbyggare», skref v. Vegesack i sina upprop,
»I redliga, eder konung trogna undersåtar, I skingrade finska
krigsmän, I tappra finnar! Följen de raska och oförskräckta
ålänningarnas exempel. Gripen till vapen, förenen Eder med mig,
och vi skola med Guds bistånd gemensamt fördrifva fienden. Då
I sen konungens trupper under mitt befäl nalkas Edra stränder,
då I hören dundret af deras vapen, samlens under Eder konungs
fana. Hjälpen mig! Vår lösen blifver: Lefve konungen, Finlands
befriare!»
Uppmaningen blef ej heller resultatlös, ty mången skyndade
att vid truppernas ankomst sluta sig till dem.
För att säkerställa öfverfärden afseglade transportflottan i skydd
af 20 kanonslupar, hvilka kommenderades af amiral Hjelmstjerna;
hans närmaste man var öfverstelöjtnant Jönsson. Sedan vårens
inträde voro de finska kusterna ej fullt säkra, ty fienden hade
från Sveaborg hitsändt 15 och från Kronstadt 13 kanonslupar
med inalles 1,600 man ombord. En del af nämnda fartyg
drabbades visserligen af en svår olycka genom en krutexplosion, som
skadade en mängd fartyg och material och dessutom förorsakade
förlusten af flera människolif, men återstoden höll dock sträng
vakt kring Finlands sydvästra kust.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
