- Project Runeberg -  Striden om Finland 1808-1809 /
124

(1909) [MARC] Author: Hugo Schulman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kapitlet. Händelserna under våren 1808.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

När man anländt till närheten af byn, uppstod en stark dimma,
insvepande såväl vänner som fiender i ett ogenomträngligt dunkel.
Befarande att af misstag tillfoga sina egna skada, gaf sig Sandels
ännu en stund till tåls; men så snart dimman något lättat, gaf
han signal till anfall, hvarefter man ryckte an mot kyrkobyn.

Obuchoff höll sig länge med tapperhet. Omringade från alla
sidor af en betydligt öfverlägsen styrka, inneslöto ryssarna sig i
byggnader, hvarifrån de sköto genom fönster och gluggar. Skyddet
af husväggarna gjorde det möjligt för dem att en tid hålla stånd,
men så snart Sandels riktade kanonelden mot byggnaderna,
ramlade dessa. Samtidigt störtade nu fotfolket å ömse sidor mot
hvarandra med falida bajonetter och höga hurrarop, hvarefter striden
öfvergick till handgemäng.

Hetast tycktes striden hafva stått på finnarnas högra flygel,
där den oförvägne kapten Duncker förde befälet. Oaktadt han
hårdt ansattes och i stupade och sårade förlorade hälften af sitt manskap,
vek han ej ett steg. Slutligen lyckades han äfven med återstoden af sina
soldater tillbakakasta den med förtviflans mod kämpande fienden.

Slutligen, efter 4 timmars hårdnackadt motstånd, såg Obuchoff ingen
annan utväg än att gifva sig. Själf
var han illa sårad. Jämte befälhafvaren togos 5 officerare och
400 man, två fanor, en kanon samt rikliga förråd af alla slag.
En officer och några man lyckades bortföra tvenne kanoner och
på obanade stigar, under ofantliga svårigheter, uppnå den ryska
hären vid kusten. I döda hade ryssarna omkring 40 man och de
sårades antal var betydligt.

Förlusten på Sandels’ sida utgjordes af 5 blesserade officerare
och 70 man soldater, döda och sårade. Bland sårade officerare
voro major W. Lagerborg, löjtnant Hedenqvist och underlöjtnant
E. A. Tigerstedt. Underofficer Simolin vid Dunckers kompani
hade man redan kastat bland de döda, men lyckligtvis iakttogs
hos honom en sakta rörelse, hvilken räddade honom från att
blifva lefvande begrafven.

I de officiella rapporterna om striden vid Pulkkila omnämnas
med särskildt beröm öfverstelöjtnant Fahlander, major B. A.
Grotenfelt, kapten Duncker, löjtnanterna N. H. Longe och Burman
samt fänrik Enesköld. Duncker afsändes med de tagna fanorna
till Stockholm, där han af konungen dubbades till riddare af
svärdsorden samt utnämndes till major i armén.

illustration placeholder

Z. Dunckers namnteckning.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:25:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stridfin/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free